Himlen får vänta, jag har annat för m

Jag heter Marie, eller Mimmi eller Mojmoj. Jag har obotlig spridd malignt melanom. Tyvärr. 
 
Jag är 58. Jag har ett fantastiskt liv, en underbar make sedan 15 år, dom som delar förstaplatsen med honom är; mina helt 2 fantastiska  barn, mina 2 ljuvliga barnbarn, mina kollegor, min stolliga katt, mitt härliga arbete, min tidskrävande trädgård, mm, m fl :-)
 
För 9 år sedan fick jag malignt melanom, ett elakt, djupt födelsemärke på ryggen, hade även smittats till lymfkörtlarna i armhålan. Opererades. Bra. Allt frid och fröjd. Förstod nog inte allvaret, och ingen berättade det.
 
Den 28 nov 2013 var jag på min sista kontroll. Specialistsköterskan kände en knöl i den opererade armhålan. Sa att det "nog" var ärrvävnad. Tack och hej, leverpastej, nu ses vi inte mer. Friskförklarad. Mm. Trodde hon ja. Hade hon skickat mig på röntgen, då hade dom upptäkt att jag var full med metastaser.
 
Då började resan. Jag älskar i vanliga fall att resa. Ofta. Dock inte den här resan.

Presentation

Kategorier

Visar inlägg från juli 2014

Tillbaka till bloggens startsida

Dag 173. Upp som en sol, ner.....

Igår läste jag på Melanomföreningens hemsida:

"""Fler goda nyheter! En kombination av BRAF- och MEKhämmare ger bättre resultat än endast BRAF-hämmare enligt klinisk studie.

http://dermatologytimes.modernmedicine.com/dermatology-times/news/melanoma-combination-therapy-study-shows-promising-results?page=full"""


Jag går ju på BRAF- hämmade och blev så glad när jag läste detta, det kanske kan vara något som jag kan få. Också. MEN i nästa stund fick jag veta att MEK-hämmaren inte är godkänd i Sverige. Upp som en sol, ner som en pannkaka. Men i morse fick jag ett svar från en onkologsköterska i Skåne, att den nu är godkänd i USA, och kanske eventuellt kommer att bli godkänd i Europa i höst. Där gick jag upp en liten bit igen 

 :-)
Gårdagen, ja förresten dagarna innan också har tagit hårt på mig, tack gode Gud för badtunnan vi investerade i. Den är nu inställd på att den svalkar. Ett dopp i tunnan och jag känner mig som en människa en liten stund. 

Det blev ingen meditation, ingen Do In, däremot så påbörjade vi en promenad kl 22 igår kväll, inga mygg, inga bromsar, MEN hela luften full med flygmyror, men VAFAN! Göran hade en gul t-shirt, den var tydligen populär, dom fullkomligt anföll honom, hela luften full. Vi kom alltså 100 meter sen var det bara att öka takten hem igen. Vi kröp ner i tunnan istället.  

Pratade med sonen i går kväll, en lyckokick. Han har flera spekulanter på sina projekt han har hänger månaden ut på f12. Tänk, bara tänk om han kunde få sälja sin konst. Ingen vore lyckligare än jag. I så fall har han resan till Nepal säkrad ekonomiskt. Det har han väl kanske ändå, han har nu en hel del timmars jobb innestående hos Göran. Ibland har man svårt att hänga med i hans planer, den senaste var att han och hans kompisar skulle låna min bil i helgen, hans kompis som han bodde första tiden hos i Australien är här och hälsar på, och dom skulle åka till en kompis lantställe över helgen. Det var då det, kanske 3 dagar sedan. Nu blev det istället så att dom drar till Barcelona, bilar till Portugal, för att besöka en festival, som jag vet står högt på hans önskelista, den har han pratat om i dryga året. Hej och hå  :-D

Jag tycker han gör helt rätt, ut och res, passa på, man vet aldrig hur morgondagen ser ut. Har jag lärt mig den hårda vägen!

I helgen kommer min älskade syrra med familj. Längtar! På fredag kommer även min Prinsessa Elin, Tom och SmåPrinsessorna. Fullt hus alltså. Inte en sekund för mig att grubbla. Bra. Men det bästa är att alla är självgående, inger kräver att jag ska serva, alla servar alla. 

Nehe, dax att ta tag i dagen, eller kanske ska jag göra som Julia idag? 

Dag 172. Trött

Men det är jag nog inte ensam om dessa dagar. Läser i tidningen att det är slut på värmeböljan? Mm, jo, visst, det ska ju faktiskt gå ner till 24 grader i morgon för att sen gå upp till 27-28 i helgen igen. Men det var länge sedan jag slutade tro på vad tidningarna skriver. What so ever! 

Igår blev min Stora Prinsessa 7 år? Vad tusan hände? Hur gammal är jag egentligen? Dagen tillbringades i Mariefred med lunch på filt i det fria, egenvalda presenter i leksaksaffären, fika med glass där alla ville ha alla andras smaker än sina egna. Jag tycker det bara borde finnas 1 smak att välja på för barn. Ja egentligen även för vuxna. Jag orkar 1 kula, men vill egentligen ha 5 olika smaker. Det är faktiskt inte kul, man blir ju liksom lite förtvivlad över allt man missar. 

Jag vet att jag är i varjefall inte så gammal att jag ska lämna mina nära och kära i cancer. DET är jag helt säker på. Författaren till boken som någon person har skickat till mig skriver mycket om hur viktigt det är med positivt tänkande.

Det är det jag försöker ägna mina dagar åt. Positivt tänkande. Vore inte helt fel om jag tog mig i kraken och sysslade med lite meditation och Do In (övningar som används för att stimulera och balansera kroppens energier, kommer ursprungligen fr ett Taoistiskt kloster i Kina, jag tror på det österländska) också. Idag, jajamensan, idag ska jag göra det, och så ska jag ta en promenad. 

MEN nu först av allt ska jag dricka min gröna smoothie, blandade i en näringsdryck med banansmak i den, drickbar eller inte så petar jag i mig den. Enda gången jag var tvungen att hälla ut skiten, var den gången som Göran hade blandat i vitlök i min smoothie. Den var odrickbar  >:o

Under tiden tänker jag sätta mig och lyssna på gårdagens sommarpratare, Prinsessan Anna av Bayern, hon rörde visst upp en del känslor. Det är kul. Jag lyssnade även på Athena Farrokhzad, som även hon rörde runt. Dom verkar vara varandras motpoler, så jag lyssnar på båda. 

Dag 169. Nog!

Nu tyar inte jag mer. Kan inte vara ute, kan inte vara inne, kan inte vara på min älskade veranda. Var fan ska jag ta vägen. MEN jag är överlycklig för alla semesterfirare som har toppväder. Det är jag som är lite klen bara. Vaknade 9.00 tog mina piller, läste tidningen och somnade om till kl 11.15. Med andra ord så har jag en bit kvar innan jag kan infinna mig på jobbet  :-(

Tänk om jag kunde ha Nickes energi  =-O

Snacka om att kunna bestämma över sin kropp. Jag vet att det är på riktigt. Tag tog nämligen kortet!

Har fått njuta av honom ett par dagar eftersom han har arbetat åt Göran och bott i sin hemmafixade bostad. Men idag var det dax för Stockholm igen.

I torsdags hade jag besök av chefen och en kollega. En fika på Prästgår'n och lunch på Hornudden. Oj vad jag blev sporrad att skynda tillbaka till jobbet. Längtar! Min man och min son förstår nu vad jag menar med att jag har världens bästa chef och kollega Jalle  :-D

Min lilla familj har varit i Trosa ett par dygn på semester. Tja, vädret var ju som gjort för Trosa havsbad. Jag njuter av att veta att dom njuter. Jag behöver inte mer än så. För tillfället.

 

Nu ska jag kasta mig i tunnan en sväng, Göran har dragit ner så att det bara är 30 gr, alltså svalkande, sen ska jag sätta mig och spela Zelda. Jag är nörd. Jag vet. Men det är ju så vansinnigt kul!

Dag 165. Sommar på riktigt :-)

OMG så underbart varmt och somrigt. Jag håller mig som vanligt i skuggan och njuter av värmen. Ligga på badstrand och steka finns inte i min värld längre. 

Igår var jag på min varannanmåndagskontroll. Fick träffa en ny sköterska, min är på semester. Har sagt det förr, säger det igen. Vilken fantastisk personal onkologen i Eskilstuna har. Lika illa som akuten fungerar lika bra fungerar onkologen. Heder och bullar till Er! 

När nya sköterskan fick se mina trasiga fötter fick jag en hel kasse med diverse krämer och salvor att smörja in tossingarna med. Undrar bara varför jag inte fått dessa av min ordinarie sköterska? Packade in fötterna med krämer så dom var helt vita och så på med ett par strumpor, så, faktiskt vaknade jag inte en enda gång inatt av fotont. Det är lycka för mig. Man får verkligen nya vinklar på sitt liv. Hon fixade blodprovet på första försöket, bra jobbat, jag brukar vara hopplös att bjuda på blod. Vikten låg på sådär ungefär lika som förra gången. Hon var ivarjefall inte onöjd. Dietisten ringde mig nu på morgonen, beställer hem kartonger med de drycker jag gillar mest, herregud, jag skulle kunna leva på dessa, så gudomligt goda. Vanilj= mmmmmmm. Sen har jag 3 st uttag till att ringa hem. Jag är bortskämd inser jag. OCH tacksam.

I förrgår kom min lilla familj hit och spred glädje och energi omkring sig. Jag blir ju så glad att ha dom här. På kvällen hämtade jag dessutom hem sonen som nu är klar med sin utställning på F12. Hänger på krogen/nattcluben månaden ut. STOLT MAMMA.

Nu har han fått vila upp sig 1 dag, men fr.o.m. idag så är det arbeta för Göran som gäller. Biljett till Nepal skall beställas inom några veckor. Där han möter upp sin Lara.

Just nu tror jag att jag mår oförskämt bra. Kanske beror på att jag vant mig med mina biverkningar? Snart är det 1 aug, det är dagen D då jag ska röntgas. Men jag tänker inte börja oroa mig nu, utan njuta av mitt välmående så länge det bara går. 

Igår kväll satt jag på min mysveranda och tittade på filmen om Natascha K. Hon som blev kidnappad när hon var 10 år tror jag och sen lyckades rymma efter 10 år. Bra film, men jobbig för själen. Helst vill man att barnbarnen inte får gå utanför dörren själva. Samtidigt sitter jag och syr på mina påsar, fortfarande går alla till Ida. Och så har jag hela tiden en spinnande katt i knät.

Kan man ha det bättre? 

Att jag faktiskt har cancer försöker jag lägga längst bak i hjärnan och inte fundera så mycket på. Jag försöker istället att lägga alla mina tankar på hur bra jag faktiskt har det. Hur mycket jag har att glädjas åt. Speciellt min alldeles underbara familj. Min stora lycka här i livet. Jag saknar bästa syrran just nu bara, men vi bor ju en bit ifrån varandra och kan inte ses varje vecka, då får man njuta extra när hon med sin familj kommer. Men vissa dagar är lite sköra. Då räcker det som sagt med en kopp kaffe i sängen så bryter jag ihop. 

Hoppade in på jobbet en snabbis igår innan onkolog besöket. Träffade Jalle, fick diskutera av oss lite. På torsdag får jag besök av några av grabbarna från jobbet. Det ser jag fram emot. Mycket! 

Dag 163. Jag mår så bra!

Selma SPA var nog exakt vad jag behövde. Fick en enorm energikick av den resan, och det sällskapet. Tack T o T för att ni fixade denna resa! Love you!  :-*

Från Värmland gick resan raka spåret till Prinsessornas 3 och 7 årskalas. Även det en energikick  :-D. LillSessan önskade sig en traktor. En traktor fick hon, såklart.  

 

StorSessan önskade sig en helg på Astrid Lindgrens värld. Det fick hon såklart. Det finns bara ett MEN, om jag inte kan följa med, om jag har börjat på annan behandling, om.... Så har jag fixar stand-in för mig. En mycket lyckad sådan i så fall, om, om ställer till det.

Efter barnkalaset gick färden raka spåret till nästa kalas. Födelsedagskalas hos goaste vännerna Anders och Inger. 

En helt fantastisk dag. Jag orkade med allt utan att stupa innan målsnöret. Var bara helt enkelt lycklig hela dagen och kvällen.

Tror dock jag somnade innan jag hann ner i sängen. Sov som klubbad till telefonen ringde och väckte oss kl 10. 

Nu ska jag fortsätta må som en StorPrinsessa. Har inte skvätt en endaste tår på flera, flera dagar. Bara det!

Tack alla underbara vänner och familj! Ni är mitt allt allt  ;-)

Dag 161. Underbart

Har just kommit tillbaka ifrån en ljuvlig fotbehandling. Det var precis vad jag behövde  :-D Vi har även hunnit med en timme på SPA avdelningen, simmat och bubblat. Vi njuter i fulla drag. Ligger nu och slappar på rummet. Ska snart röra på oss för en promenad. Vårat sällskap har en vovve med sig som behöver lite motion. 

Har hittat den perfekta födelsedagspresenten till Lovis. Vi får stanna till och köpa den på vägen hem imorgon. Senast jag träffade henne frågade jag vad hon önskade sig i present av mormor och Göran. Svaret var klockrent. En traktor. En traktor får det bli! PidiPhu önskar sig det hon alltid önskar sig. En helg på Astrid Lindgrens värld. En sån helg får det bli!

Idag är dagen D för Nicke och hans utställning. Håller tummarna för honom. Hoppas jag får möjlighet att se hans verk. Dom hänger månaden ut. 

Dag 159. Kunde inte gärna bli sämre

Vilket innebär att idag har varit en bra dag!  :-D

Igår hämtade Ida vid 17 tiden, så jag hade hela dagen på mig att förbättra humör och vårda ond kropp. Hon fick 3 maträtter att välja mellan. Hon valde hemmagjord tunnbrödsrulle. Det var gott. Så vansinnigt gott att jag pressade i mig 2 st. Hur tänkte jag då? Om magen är tom och det dunsar ner korvar, potatismos, räksallad mm. Då blir man dålig. Riktigt förfärligt illamående. Och ingen kan man skylla på. Nåväl jag ska inte dra några detaljer.

Klocka 21 sov husets 2 prinsessor som klubbade oxar. Ända till 06.15 då maken står utanför sovrumsdörren och pratar i telefonen. Han hade inte behövt telefonen. För den han pratade med hade hört honom ändå, var han än befann sig  >:o. Prinsessorna gjorde varsitt besök på toaletten och kröp ner i sängen igen. Somnade om. Hade den mindre Prinsessan INTE somnat om. Då, ja då, hade maken frusit på grund av kylan från mig hela dagen. 

På eftermiddagen var det dax för årets uppsättning av Kotte och Vera. Lika bra som alltid. Vid ett tillfälle skvätte dom lite vatten på publiken. Då blev en nästan 3 åring rasande. En nästan 3 åring har fruktansvärda röstresurser när hon skriker till teatersällskapet -INTE SKVÄTTA VATTEN PÅ MINA BYXOR!!! En mormor skrattar då nästan ihjäl sig åt sitt nästan 3 åriga barnbarn.  

 

 

Kvällen avslutades med att maken köpte hem sushi, jag åt alldeles lagom många endast vegetariska bitar.

Nu dax att värma kudden. I morgon går färden mot Selma. Satan i gatan vad härligt det ska bli!

Dag 158. Skitstart på dagen

Som vanligt när jag vaknar står brickan med kaffetermos placerad bredvid mig i sängen. Min fina älskade make.

Hällde upp en full kopp, tog koppen för att dricka, tappade koppen, såklart. En kopp kaffe innehåller dj.....t mycket kaffe. Mycket mer än vad man kan tro  :'( Stackars älskade Julia trodde jag blivit galen, för hon fick en del över sig. Gav mig en blick som sa en hel del, ruskade av sig kaffet och flyttade sig till lite säkrare avstånd från mig, och somnade om efter en tuff natt utomhus. Undrar vad hon pysslar med på nätterna för hon är helt utslagen hela dagarna. 

En sån liten skitsak får tårarna att spruta hejdlöst på mig. Ända tills jag sansar mig och tänker på att min mamma sa nog att man ska inte gråta över utspillt kaffe. Eller nåt liknande :-[

Idag ska jag alltså tvätta lakan och täcke. Igen. Bäddade rent innan jag kröp ner i sängen igår. Ungefär som varje kväll. Eftersom jag svettas fruktansvärt på nätterna, alltså inte bara svettas, jag simmar runt i sängen. Ofta måste jag gå upp mitt i natten och byta nattkläder och tvätta av mig. Beror på sjukdom, behandling samt kanske även har en del med min ålder att göra. Jag skyller det på behandlingen, den ställer till så mycket annat skit, så den kan även få ta på sig min nattsvettning. 

Idag SKA jag hämta Pidi, lovade henne redan igår att hon skulle få komma, men det fungerade bara inte då, hade så dåligt samvete eftersom jag hade lovat. Har man lovat så har man lovat. Att då ringa och ta tillbaka det man lovat är något av det värsta en mormor kan råka ut för. Att gå runt och tjuta och böla och slå i dörrar hjälper inte då, så det var bara att bita ihop och lägga av med det. Min fina Elin pratade förstånd med mig. Hon är ofta förståndigare än vad jag är  :-*

Jag ser till att uppföra mig sådär oförklarligt galet på förmiddagarna. När jag är ensam hemma. För att sen vara mitt vanliga jag resten av dagarna. 

Sonen Lillknodd är fortfarande uppe i Stockholm, jobbar med sina projekt. På fredag startar vernissaget på en av Stockholms hetaste krog/nattclub, där han ska ställa ut. Jag hade ingen aning om att det var det förren jag blev upplyst om det häromkvällen av folk som kan Stockholm. STOLT mamma, det är jag det!  

Nej, nu är det dax att sätta på en maskin tvätt! Sen ska jag ta en promenad, igen, det blev faktiskt en igår, nu ska det bli en varje dag. 

Dag 157. Selma SPA

Åhhhh, vad underbart  :-D Fick just besked att på torsdag checkar vi in 2 nätter på Selma SPA. Det är exakt vad jag behöver just nu. Det är exakt vad Göran behöver just nu. Det är exakt vad våra härliga grannar som vi åker med och som fixat detta behöver just nu. 

Annars har det inte hänt något speciellt. Elin tipsade mig om att fördriva mina dagar med att göra något som jag kan sälja och skänka pengarna till barncancerfonden. Bra id'e. Hon tyckte att jag skulle virka sådana där gulliga små djur. Men jag fick en annan id'e. Nu är det ju så poppis igen med kulor bland kidsen. Så jag har börjat sy kulpåsar, har köpt lite olika häftiga tyger. Jag testar olika varianter på Ida först, den första blev en väska som hon fyllt med pengar ifrån min pengaburk. Hon är smart den tjejen  :-\ Nu håller jag på med en påse som jag tänkt att hon ska ha sina kulor i, sen har hon beställt en väska med ugglor. I den här takten så kommer det inte att bli några att sälja, alla går till Ida  =-O

Förutom mina eländiga fötter, funderar skarpt på att skaffa nya, har bara inte funnit någon sida där dom säljer några i min storlek än, så har jag idag satan så ont i handleden, jag vet att det är en biverkning. Lyfta något med den? Visst, självklart. Men jag får räkna med att tappa det jag lyfter. Blir ju så förbannad  >:o

Något som gör mig glad idag är att i och med att vi åker till Selma på torsdag istället för onsdag som var tanken är att då kan jag följa med tjejerna till skottvångs gruva och titta på Kotte och Vera. Yes! 

Jag är nog en aning pantad, men Kotte och Vera är en teater som spelas där varje sommar, samma teater, inga förändringar, precis som barnen vill ha det, dom känner igen sig. Jag tror detta blir 5 e sommaren Ida och jag ser den. I år kan nog även Lovis ha glädje av teatern. Jag tycker det är lika kul som barnen, men av annan anledning, anledningen är att se hur engagerade barnen blir och verkligen lever sig in i föreställningen. Superhäftigt! 

Stina W, det är ngt jag kan rekommendera dig att ta med dina käraste småfolk på!

Dag 153. Nöjd och lycklig! Märkligt eg

Ja, här sitter jag i min säng och väntar på att kroppen ska börja fungera igen. Lite feber idag, det bryr jag mig inte om. För jag mår med mina mått bra idag  :-D

Jag är bortskämd. I förrgår kom Elin med familj samt min svåger hit för att sova över. Dom har då mat med sig som dom tillagar. Jag behöver inte göra något annat än sitta bekvämt med fötterna på en stol och njuta av att ha dom omkring mig. Lycka!

På kvällen drog dom ner till Oknöbadet för ett kvällsdopp, själv är jag måttligt förtjust i Oknöbadet pga alla dessa dj.....a ormar som huserar där.   >:o Ibland måste jag bita ihop, när jag ska dit med tjejerna tex, vill helst inte överföra min ormfobi på dom.

Stora Prinsessan IdiPidi delar alltid säng med mig. Göran lägger sig frivilligt i annat rum, han kan inte sova med en sparkandes, pratandes i sömnen snart 7 åring i sängen. Själv sover jag väl aldrig så gott som då!

Mitt i natten kom Elin och väckte mig, LillSessan hade fått feber, dom ville inte utsätta mig för henne då, så dom packade ihop och åkte hem. Min fina, fina, omtänksamma, fantastiska, underbara dotter  :-*

När Ida och jag vaknade runt 9 så var vi själva i huset, husbonn jobbade sedan flera timmar och svåger åkte och hämtade svärsonen för en dag på golfbanan. Dom hade säker riktigt varmt och gott hela dagen. 

Ida fick veta på fm att hon skulle få åka till sin kompis för att sova över där, så hon gick ju på tårna och fick inte något gjort eftersom hon bara väntade på att vi skulle åka. Inte ens ett enda bad i tunnan tog hon. Vi skulle ha Nicke med oss, han skulle till Stockholm på möte, och tågtrafiken fungerar ju som vanligt. Typ inte alls. För att hinna upp till kl 17 så var han tvungen att åka med 2 tåget, som var en buss. 

Ida var med in och väckte Nicke i hans boning. Hennes ögon var stora som tefat. Men hur vågar du sova här, det kan ju finnas spindlar, han log med hela sitt charmiga ansikte och svarade att ja det kan det göra, - och Nicke, det kan säkert finnas möss och råttor också. Han svarade att ja, det kan det säkert göra, men det är därför som jag har lindat in hela sängen i ett stort myggnät. Hm. Hon upplyste om att där tänkte ivarjefall inte hon sova någon gång. Det var han ganska nöjd med, han vill ha sitt boende för sig själv. Jag har fixat så han har wi-fi dit ut, så där sitter han hela nätterna och skapar, dels till utställningen han blivit erbjuden att få ställa ut på och dels tapetmönster. 

Lider för första gången i mitt lite av värmen och solen ska jag undvika, så det blev en dag inomhus och på min kära veranda. Helt ok för mig. På kvällen hade jag sällskap av min fina.  

Jag misstänker att Göran är lite orolig att jag har tråkigt att gå för mig själv här hemma. Det har jag INTE, dels är jag sällan ensam, dels så ÄLSKAR jag att bara vara hemma. Har inga som helst behov av att dra iväg på semester eller utflykter. Jag njuter varje dag jag får stappla runt på hemmaplan med mina fortfarande trasiga fötter. 

Men, vi ska faktiskt försöka ta oss till Selma SPA med våra nya mysiga grannar. Det ser jag fram emot!

Idag blir en bra dag. Har jag bestämt! 

Dag 151. Älskar och lider

Jag älskar värme, jag älskar sol. Det har jag ju fått intyg på vid det här laget. 

Nu för tiden undviker jag solen i den mån jag förmår, heltäckande kläder och solgalsögon om jag måste utsätta mig. För första gången i mitt liv. Jag måste erkänna att jag trivs med det. Verandan är som sagt numera min favoritplats. Har gjort otroligt mysigt med en massa stora krukväxter som omringar mig. Häromkvällen satt jag på verandan och tittade på en serie, samtidigt som jag sitter och lagar kläder som Prinsessorna lyckats ha sönder. Till slut var det så mörkt så jag hämtade pannlampa för att se vad jag gjorde. Funkade bra det åxå. 

Igår fick jag lära mitt något nytt som faktiskt glädjer mig :-) 

Det var mitt varannanveckasbesök på cancermottagningen, ta prover och fylla på mina piller burkar. Tyvärr, fast jag tycker att jan anstränger mig så hade min vikt fortsatt att rasa. Befinner mig nu nere på 50+ någonting :-) Jag frågade min sköterska om det var ok att jag håll i min väska under vägningen. Hon bara log.

Ok, det var inte bra, dietisten kallades dit för samtal med mig. Det gör inget för hon är vansinnigt trevlig. MEN det var då jag fick lära mig att DET STÄMMER INTE, DET ÄR EN MYT att cancerceller älskar socker, en myt som dom försökt sudda bort under lång tid. Cancerceller älskar allt, så metastaserna tar och suger åt sig vad dom känner för. Inte alls spec socker? Jag var ju lite orolig att mina näringsdrycker innehåller en massa socker, och ja, det gör dom. Och det är energi och kalorier som jag nu behöver, kroppen måste få mera att ta av än bara det som räcker till att hålla mig på benen, kroppen behöver massor av kraft för att besegra min cancer. 

Det innebär att jag nu kan ta en slagsta glass med Prinsessorna, vilket jag tvärvägrat tidigare. Jag kan ta en tårtbit utan att må illa av oro. Det innebär inte att jag kommer att vräka i mig socker, godis, bakverk osv. Det har jag aldrig gjort tidigare och tänker inte börja med nu. Men jag behöver inte alls avhålla mig allt som innehåller socker. 

Så sa hon, och hon upplyste mig om att hon faktiskt är utbildad, arbetar med cancerpatienter och vet vad hon pratar om! Hon har nog rätt :-)

Innan mitt besök på onkologen så var jag upp till jobbet och hälsade på kollegorna som inte gått på semester. Känns så bra! Saknar dom verkligen. Min måndagsmailare Jalle kommer att jobba hela sommaren, så jag ska se till att svänga förbi honom vid varje besök. 

Idag, ja, idag känner jag att det är och kommer att fortsätta vara en bra dag!

Nicke ska hugga ner bambun som har vuxit så hög så det är kolsvart inne i huset. Sen har vi lite olika förslag på vad man kan hitta på och göra med den. 

Jasminbusken doftar så gott på kvällarna som man nästan blir yr i hela kroppen, jag får droga mig på den eftersom jag är absolutist. 

Dag 147. Helt ok

 Så började denna dag. Kände mig som en 75 åring ungefär. Det är bra jämfört med 150 åring. Det är ju ingenting jag egentligen vet något om. Jag bara gissar.

Igår däremot var en sådan där dag när jag stod nedanför trappen och inte visste om jag skulle orka gå upp eller inte. Då blev jag förbannad. Kastade i min egen hastighet på mig regnkläder och gick ut på en promenad. Faaaan vad skönt, men på halva vägen kom solf..an fram och jag rann av svett. Gick nog ca 2 km, bra, det kändes i benen. Pratade med min stora Prinsessa i telefonen hela tiden, det gjorde nog promenaden enklare :-)

Morgonen började inte så bra, mina giftpiller har sådan där gelé runt sig, det betyder att jag först måste dricka ett glas vatten för att blöta upp strupen, sen ta ett glas vatten till varje piller. Det sket sig, jag hade för bråttom, vilket innebar att tabletten fastnade i halsen så vattnet jag försökte dricka kom tillbaka ut igen. Pillret hade fastnat i halsen och hade inga planer på att glida ner. Jag blev rädd, Göran blev rädd. Då släppte det. Pust vilken pärs, nu är jag mera försiktig med mina pillerintag. 

Snygga trosor du har säger då maken, har du köpt nya? Om jag blev glad? Nej. Det var mina vanliga trosor, det är bara det att mina ben har blivit så smala att benen på trosorna fladdrar som fjärilar runt låren. Jag gick raka spåret in i sängen och la mig utan att svara. Senare på dagen tackade jag för komplimangen. Tanken var ju fin. Gullego <3

På måndag är det invägning igen, vetefan hur det ska gå :-(

Eftersom jag känner mig pigg, glad, och lycklig idag så ska jag och tjejerna åka till stallarholmen och gå på Vikingafestivalen en stund. Då kan jag stjäla ännu mera energi, dom töserna har så det räcker och blir över till mig också, så dom märker inte att jag snor en hel del. 

Någon därute! Jag har börjat läsa boken! Igår läste jag ut boken om Gidlund, vet inte om det egentligen var rätt bok för mig att läsa. Känner igen så många av hans tankar han hade innan han dog. Men det var en fint skriven bok.

Min favoritplats nu för tiden. Den nätinhängda verandan.

Dag 144. Tack :-)

Du okända vänliga person som sänt mig en bok. Samt små tips :-) Uppskattas mycket!

Sitter just nu på verandan inlindad i filt, med fötterna i ett hett fotbad. Ljusoljan brinner och skall snart masseras in i mina fötter.

 Inköpt på Zinnia. Jag rekommenderar den varmt.