Sitter på Espresso House i Eskilstuna och undrar vad som hände?
Igår hittade jag ett nytt födelsemärke, vaken Göran eller jag kände igen det. Dessutom blödde det. Likamed, inte bra . Kastade ut en förfrågan på vår Malignt Melanomsidan på facebook. Undrade hur dom gör som går på samma behandling som jag gör med sin hud och dess kontroller. Svaren rasslade in. Nja, nu överdrev jag, vi är väl kanske 6-7 personer som behandlas med Tafinlar eller typ lika. Det jag upptäckte var att alla av dessa personer går och kontrollerar sin "kostym" var 3e månad
Varför inte jag?
Så, först ringde min klocka 04.30, vi skulle kolla månen. Blåsning, det enda vi såg var moln. Tillbaka till sängen. 06 ringde den igen, Göran petade i mig mina tabletter. Nästa väckning var 07.30, onkologens telefontid börjar, skulle bli uppringd 11. Kl 08 ringde jag till hudkliniken, uppringd efter 5 minuter . Dom hade ett återbud kl 09, jag tog den. Kastade på mig kläderna och drog iväg. Tur att golfen är pigg.
Hann. Doktorn gick igenom hela kostymen, för senaste gången var 2013. Studerade mitt märke mycket noga, trodde inte att det var en elaking, men han skrapade bort den och skickade på analys.
Jösses, vilken start på morgonen Sitter nu och väntar på att onkologen ska ringa.
I lördags fyllde jag på energibägaren så den rann över. Borde haft en kasse med mig och lagt överflödet i för att fylla på vid behov. För behov finns i massor ibland. Jag och Göran var med Ida till ridningen. Hon lyste upp hela ridhallen med lycka. Hon sken som en sol. Innan dom skulle sluta ridningen för dagen frågade fröken om det var någon som ville att dom skulle trava en sväng igen innan det var dax att klä av hästarna. Ida skrek JA så taket höll på att lyfta, körde sina nya stövlar i magen på hästen och drog iväg -Mormor, det här är verkligen min grej
. Jag tänker viga lördagar hädanefter till Idas ridning. Dessutom är jag själv uppvuxen på häst, så jag blir så sugen på att börja rida. Men jag vet på ett ungefär var min gräns går. Ridning är på fel sida gränsen. Men jag kan vara med och mysa, känna, kela, klappa, krama. Hästen alltså. Jag tror att hästar är bra för själen.
Nu har Göran byggt in "min" veranda. Helt inglasad, men den går på räls så den är lätt att öppna upp. Nu ska jag hem och städa iordning den till mys igen.
2 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS