…… blev det intet av!

Veckan innan operation läkte såret. Sådär bara. Efter att ha funnits där i månader. Det var som att tungan hade ett eget liv och tänkte -Glöm, jag tänker inte någon låta skära i mig en gång till, glöm.

Jag ringde specialisttandvården och berättade, men dom ville att jag skulle komma dit ändå. En underbar läkare och en underbar sköterska. Dom drog och slet i min tunga och fotade från alla möjliga och omöjliga vinklar. Läkaren var väldigt fundersam på en ganska stor blodblåsa på insidan av ena kinden. Jag berättade att jag har en bettskena på natten, bara för att jag biter mig i kinderna, ibland så hårt att tänderna fastnar i köttet och börjar varje dag med att spotta blod. Natten innan hade jag av någon anledning som jag inte förstår plockat ur skenan, och givetvis kört tänderna djupt in i kinden. Därav blåsan. -Ok, jag får tro på dig, men jag tycker inte om vad jag ser.

Jag kommer nu att bli kallad dit 2 gånger om året, och får jag ett nytt sår, får jag ringa dit direkt. Det känns så bra 🙏 förenklar så mycket.

För några veckor sedan tog vi husbilen och åkte till Tönsberg i Norge. Göran har en kusin med make där. Fantastiska människor ❤️ Dom tog med oss till Verldens ende, och där var det vackert vill jag lova. Norge är verkligen ett av dom vackraste ställena på jorden. 

 En av dagarna kraschade mitt huvud, spiken bakom ögat var islagen, gick och la mig i husbilen och sov i 12 timmar, det hjälpte.

Efter 3 dygn åkte vi vidare till Lysekil, men efter första natten där vaknade jag med 39 graders feber och med en fot som kändes som att någon med stilettklack stampat på mig. Det blev raka spåret hem.

Efter 2 dygn var febern som bortblåst, men värken i foten hade inga planer på att lämna mig. 

På måndagskvällen fyllde vi badkaret och kröp ner för att njuta. Då ser vi att mitt smalben, ovanför den onda foten är både blått och rött? Alltså hela smalbenet, ända upp till knät. Men vafan? 😳 Jag har INTE slagit i varken foten eller benet? 

På tisdagen blev det en tur in till vårdcentralen och en läkare som omgående skrev en remiss för vidare färd till akuten i Eskilstuna. 

Där blev jag så väl omhändertagen att jag tappade hakan. 2 läkare stod och kliade sig i huvudet, proverna var bra och visade inte på en propp i benet. Dom gjorde ultraljud, allt såg bra ut, dom röntgade, allt såg bra ut. 

Vad hade hänt? Ingen som vet? Men idag, en vecka senare är färgen på benet återställt, dock är värken i foten fortfarande lika illa. Kan inte gå på foten. Tårna är svullna som små prinskorvar. Vad göra? Inte vet jag?

Jag önskar bara att värken en morgon kunde vara borta, som febern. Puts veck!

Vi ska nämligen åka till Rhodos, snart. Hela min närmaste familj, minus 87 åriga pappa, efter att ha fått ett dygn på sig att fundera, bestämde han sig för att stanna hemma. 

Vi är alltså 8 personer som ska kasta oss in i kaoset på Arlanda och hoppas att vi kommer med flyget. Passen som fixades i april har fortfarande inte kommit till dess ägare. Så 6 av oss kommer istället att få åka på internationella leg, som endast tog en vecka att fixa. Lovis 10 år har numera alltså ett eget leg 😃

Min son fick ett bryt när han skulle till Serbien för att jobba på en festival. Passet var färdigt, men hade inte skickats vidare. Han kom inte iväg 😡 det kostade honom en fin slant. Flyg, hotell och ev skadestånd för att han alltså bröt sitt kontrakt. Han fick betala istället för betalt.

Julia, Göran, jag, IdiPidi, Dino, Elin, Tom och Lovis ❤️

Klockan är nu halv 7 och jag har varit vaken i 4 timmar, onödigt kan tyckas, men ibland får jag inte bestämma själv 😴

Dax för mitt morgonkaffe, resten av familjen sover, helt enligt reglerna!