NU vill jag bli frisk, jaja, alltså jag menar frisk som i frisk. Frisk blir jag ju aldrig. 

Jag vill bli frisk från min infektion, det räcker för att göra mig nöjd. Jag blir så trött av att gå och dra på den, men den gillar uppenbarligen mig eftersom den vägrar släppa taget :-( 

Göran och jag ville byta tapeter en sväng. Bara komma bort. Bara tänka på annat en stund. Bara vara. Göran bokade in en kryssning till Åland, tänkte inte på att det var sportlov. Han bokade bästa hytten, högst upp med ett panoramafönster, dessutom ingick frukost på sängen. Dock inte  =-O dom veckorna det var sportlov. Nåväl. 

På morgonen vaknade jag med feber och mådde mindre bra. Ska vi eller ska vi inte? Boka av eller inte? Åka eller stanna hemma? Å ena sidan kan ju jag ligga sjuk i hytten som ändå var superfin likagärna som att ligga i vår säng. Å andra sidan så blir jag livrädd när jag tänker på att jag kanske vaknar upp på natten med 40 i feber. Vad fan gör vi då? 

Vi åkte! Jag sov hela vägen upp till båten. 

Skitsamma med frukosten, Göran gick och åt frukost, jag låg kvar i sängen. Jag kan ju liksom inte längre bara skutta upp och kasta på mig kläderna för att dra till restaurangen, speciellt inte när frukost inte ens lockar mig. Men gullegubben kom med en frukostbrickan till mig så jag fick sitta i sängen och mysa med en kopp kaffe. 

Hursomhelst så gick resan bra, det var underbart att få komma bort en sväng 

Jag misstänker att det är jag och min PidiPhu som delar bakterier med varandra, hon har varit hemma från skolan med samma skit som jag. Tar aningen längre tid för mig bara att bli frisk igen. Min doktor Andreas är inte förtjust i att jag umgås med barn, där har doktor Andreas fel, att umgås med mina barnbarn är livskvalitet, bakterierna får man liksom på köpet. Det kan komma en dag när jag av någon anledning INTE får umgås med dom, på grund av någon behandling eller annat, jag väntar i så fall till den dagen med att lyssna på honom.

Idag är det dax för tandläkaren. Förra gången jag skulle dit var samma dag som jag fick veta att min cancer var tillbaka, den dagen blev det inget besök. Tror inte ens att jag avbokade, hade ju ett helt getingbo i skallen, så att avboka tandläkaren fanns inte. 

Jag vet att jag har en elak tand som behöver göras något åt. Men jag tänker inte lägga en förmögenhet på den. Så att dra ut den och bygga en ny känns aningen onödigt just nu.  

Armband. Jösses, folks behov av mina armband tar aldrig slut. Dessutom är jag fortfarande lika road av att göra dom. En kollega beställde ett makram'e, så där på ett ungefär beställning. Jag gjorde 2 så hon fick välja, hon tog båda. Men jag var inte helt nöjd med ena som jag skickar ett 3 e till henne. 

Gun Lagestrand har varit här och hämtat hela väskan med armband. Hon är en försäljare av stora mått den damen. Du är en pärla Gun! Sen ska väskan vidare till bästa x svägerskan på paulinska skolan, några ur personalen vill kika på dom. 20.000 kr målet är spräckt. 

Våren har kommit till Aspö!