Dag 590. Nya knölar
Satan i gatan
Häromkvällen när jag tog en dusch, kände jag som vanligt lite extra noga i mina armhålor. Hm, en liten knöl som jag inte kände igen. En till. Fick ta Göran till hjälp för att känna efter så det inte är inbillning bara. Jodå, han kände dom också. Målade med tusch där knölarna satt. På morgonen när jag gick upp såg jag en liten knöl på min mage, den syntes om jag tittade ner på magen, och kändes ganska tydligt. Då kom jag att tänka på tumören jag har under armen som är ganska stor. Som dom har och vill spara för att ha att jämföra med, den känner jag nästan inte längre. Märkligt
Dagen efter ringde jourläkaren för att tala om att det var bakterier i spottprovet jag hade gjort veckan innan. Jag gjorde provet eftersom jag har så envis hosta. Jaha. Penicillin igen. Nehe. Vill inte. Bad att få slippa ännu en kur, det var ok om jag hörde av mig omgående om jag skulle bli sämre eller få feber. Tihi, vadå få feber? Det har ju jag mest jämt Passade då på att berätta om mina nya knölar, läkaren skulle kontakta min Antonis som skulle höra av sig till mig.
Idag åkte Göran och jag till Antonis. Han kände på mina knölar. Dom under armarna var han inte orolig över för dom rörde på sig när man kände på dom. Knölen på magen däremot ville han skulle kollas upp lite mera.
Jag har röntgen inbokad om 2 veckor så vi avvaktar till den. Berättade att jag var lite bekymrad över min resa till Mallis, om jag blivit resistent, då måste jag byta behandling. Då kan jag inte åka. Han lugnade mig fullkomligt. Det skulle bli Mallis för mig. Antingen ger man mig den nya behandlingen veckan innan, eller så väntar man och ger mig den veckan veckan efter. Han såg inga problem. Eftersom den kan ge biverkningar så skickar han med mig ett intyg med information om jag måste in till sjukhus.
Tydligen hade Andreas sagt att blir man inte resistent de första ca 8 månaderna, då kan man klara av Tafinlar i många år. Det var Elin som påminde mig om det idag, själv minns jag inte alls att han sa så. Alltså bra att alltid ha någon med sig på läkarbesöken. Det känns som att jag föredrar att fortsätta med samma gamla behandling, så det får nog bli så. Jag behåller den . Det låter faktiskt som Antonis är övertygad om att Tafinlaren ff kommer att fungera.
Efter att ha varit hos Antonis som är så positiv och pratar om cancern som att det vore en förkylning känner jag mig lycklig.
Föregående inlägg: Dag 583. Försäkringskassan
Nästa inlägg: Dag 593. Rädd
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar