Han frågar om jag verkligen tycker att jag ska ha det så här bra. Tycker jag att jag har har förtjänat det. Så säger han att det kanske räcker för ett tag nu! :-\ 

Jag är lycklig. Jag är fortfarande förälskad i min man. Vi har det bra, mycket bra. Jag mår bättre än jag gjort senaste 2 åren. Jag går på min behandling, jag har fortfarande samma biverkningar, men dom ingår i mitt liv. Mina metastaser håller sig på mattan. Jag har sålt lägenheten. Jag fick på ett ungefär vad jag ville ha. Trots att jag varit sjukskriven i 2 år så är min ekonomi ingen katastrof. :-D Visst, gränsen mellan skratt och tårar är hårfin. Jag som kunnat bita ihop hela livet, kan nu börja gråta så tårarna sprutar på nolltid. Men jag har slutat vara långsint, gå och sura, det finns inte tid för sådant. Ut med skiten direkt istället. 

Det är bara ett moln på himlen. Jag har cancer. Jag kommer alltid att ha denna fucking cancer. Hoppas Jante nöjer sig med det. >:o 

Ida säger ibland att -mormor, jag önskar att du inte hade din sjukdom. Så pratar vi en stund om den. Sen säger hon att -men faktiskt så är det ganska bra ibland, för då kan vi vara mera tillsammans. Min Älskade Gullunge <3 

Inatt hade Ida sin kompis sovandes hos oss. Vi sover i "garderoben" som numera är Idas rum. Tjejerna delar på Idas säng, den är bred. Jag sover i en gästsäng i samma rum. 

Kl 07.20 kom dom in och frågade mig om dom fick bada i tunnan =-O NU? NEJ! Herrejösses jag måste få vakna, ta mina piller, återigen bli en människa. När jag blivit människa igen kände jag att, nej, fan, det här går inte, jag mår illa. :-! Magsjuk? Lite feber, men inte värre än att jag kunde låta tjejerna bada och sen åka till Leos Lekland.

När jag tyckte att det var dax att kanske dra sig hemåt, ja då hade tjejerna träffar ett gäng killar dom dom hade tvärkul med. Kurragömmakull :-D 

I morgon är det dax att träffa doktor onkologen. 3 månader sedan. Hoppas att han bara har bra saker att förtälja mig. Hoppas dom inte tänker ändra i behandlingen. Jag vill gå på mina elaka piller så länge som dom fungerar, jag verkar ju vara oerhört mottaglig för dessa. Då ska jag passa på att ta upp s-100 provet som dom inte tar på mig. Som att jag vill att dom tar på mig. 1 gång/månad. Basta.

Har haft kontakt med föreningen Himlen är överskattad. http://www.himlenaroverskattad.se Som kom till via Lina Baldernäs, en tuff tjej med samma skitsjukdom. Men som inte fick den hjälp hon hade rätt till. Hon fick slåss med näbbar och klor för att ens få en röntgen. Hon var på tv ett antal gånger. Jag såg henne när hon var med i debatt och ifrågasatte politikerna. Ja, jo, visst var det förfärligt men....... Lina är död idag. Jag tror hon blev 33 år. Hon hade 3 st små barn som miste sin mamma. Hur som helst kan man söka stipendium där, var i kontakt med dom ang inköp av material till armband. Istället har dom lagt in på sin Facebooks sida, en önskan om att folk ska skicka sina gamla smycken till mig :-) Hoppas det rasar in!

Nu ska jag leta upp flickorna, muta dom med varsin slushpuppi i bilen.