Där slog första biverkningen till. 

Vaknade kvart över 00 av att jag höll på att skaka ur sängen, den värsta frossa jag varit med om. 39,5 i feber och alltså på väg vidare upp.  I "instruktionsboken" står att om man får feber som överstiger 38,5 skall man OMEDELBART till läkare. Bad Göran ringa, men han fibblade så förbannat och ringde fel nummer så jag fick ta hand om saken själv. Fast jag knappt kunde prata. 

Ambulans, nej tack, ambulans är för folk som inte kan ta sig till bilen själva, och Göran kunde faktiskt ta mig till bilen, själv, inlindad i fleecetröjor och filtar. Min onkolog hade talat om för oss att personalen på akuten skall veta hur dom ska prioritera och ta hand om oss som går på cancermedicin. Dom som jobbade den kvällen visste nog inte om att dom skulle veta om det. TackGodeGud så var det en lugn kväll. En fördel som cancerpatient är dock att man slipper sitta i väntrummet eftersom immunförsvaret ofta är sämre än sämst. Så det var omgående rusch in i första lediga rum som var ett barnrum. Tror inte att jag snodde det från något stackars barn, ingen som skrek därutanför i varjefall. 

Sen började det, stickandet alltså, min kropp gillar inte att få nålar instuckna i sig så den gör allt för att slippa undan. Så nu är jag sönderstucken mest överallt och dessutom blå och vacker, jag gillar blått.  Jag vet inte hur länge eller hur många gånger dom for ut och in i rummet och tömde och stack mig, jag sov mest hela tiden. Till slut sa jag till Göran att åka hem, han skulle ju upp och jobba och det lät inte som att dom skulle våga släppa hem mig, och var han inte kvar, ja, då hade dom inte mycket att välja på. 

Efter x antal timmar drog dom iväg med mig till infektionskliniken, dom kulvertarna skulle kunna vara med i vilken skräckfilm som helst. Säkerhetstänkande som man är så var jag ju tvungen att höra mig för, nej, dom fick inte gå därnere själva, om det bara fanns en personal att nyttja, då var Securitas tvungna att följa med. Hualigen.

Väl framme hängde dom på mig dropp med näring, mat har ju liksom inte varit mitt största intresse senaste tiden. Tyckte väl jag såg klen ut. Sen for dom ut och in i mitt rum ungefär fram till 13 tiden, jag brydde mig inte, jag bara sov, och sov, och sov