Hade fått en uppringningstid kl 15.00. Perfekt för jag var på en föreläsning om "Mobilitet 2014" och just då skulle vi ha rast. 

Hon ringde 20 minuter tidigare än sagt, vilket jag egentligen var tacksam för, föreläsningen var riktigt skit trist, har man dessutom inte sovit på natten så far ju ögonen som pingpong bollar i skallen. Jag trocklade mig ut bland alla människor och fick prata med en trevlig dam, inpressad i ett hörn för för att få prata i lugn och ro med henne. Det var liksom inte ett tillfälle som jag hade lust att ställa mig och skrika i telefonen att 

-jag tror att jag har bröstcancer!

 3 mars kl 8.30 fick jag tid att komma på undersökning. Ärligt så hade jag nog hoppats få komma redan dagen efter. Den här resan har å andra sidan lärt mig mycket, alldeles för mycket om våran sjukvård. Tyvärr.

På kvällen hade jag dessutom fått ryggskott, självklart var det ju cancer. I min värld jag då befann mig i  :-(