Himlen får vänta, jag har annat för m

Jag heter Marie, eller Mimmi eller Mojmoj. Jag har obotlig spridd malignt melanom. Tyvärr. 
 
Jag är 60 år. Jag har ett fantastiskt liv, en underbar make sedan 20 år, dom som delar förstaplatsen med honom är; mina helt 2 fantastiska  barn, mina 2 ljuvliga barnbarn, mina kollegor, min stolliga katt, mitt härliga arbete, min tidskrävande trädgård, mm, m fl :-)
 
För 11 år sedan fick jag malignt melanom, ett elakt, djupt födelsemärke på ryggen, hade även smittats till lymfkörtlarna i armhålan. Opererades. Bra. Allt frid och fröjd. Förstod nog inte allvaret, och ingen berättade det.
 
Den 28 nov 2013 var jag på min sista kontroll. Specialistsköterskan kände en knöl i den opererade armhålan. Sa att det "nog" var ärrvävnad. Tack och hej, leverpastej, nu ses vi inte mer. Friskförklarad. Mm. Trodde hon ja. Hade hon skickat mig på röntgen, då hade dom upptäkt att jag var full med metastaser.
 
Då började resan. Jag älskar i vanliga fall att resa. Ofta. Dock inte den här resan.

Presentation

Kategorier

Visar inlägg från juni 2016

Tillbaka till bloggens startsida

Dag 864. Idag, imorgon, midsommarafton

Idag, onsdag, ska jag träffa mina kollegor för att äta lunch på Hornudden 😄 Som jag har sett fram mot detta tillfälle. Det är en riktig stämningshöjare att få umgås med dessa personer ett par timmar. 

Igår var en hysterisk dag. Min mage slog volter om och om igen. Sonen och jag hade tittat på 3-4 lägenheter, jag minns inte längre, ok, 2 av dom ville vi ha. Ja, alltså, fast bara en av dom. Fick panik, vet att jag har Lånelöftet klart. En ganska hög summa. Men ekonomiskt försiktig som jag är så blir jag livrädd när det handlar om så här stora summor. Mailade min underbara bankman, fick komma in ganska omgående, hon hjälpte mig att räkna på lite olika alternativ. Hon fick mig lugn och fin! 👌

Så började det på 1.995.000. Jag pratade med olika mäklare mellan buden, jag ville buda på 2, men valde den ena och hade koll på den andra. I går kväll kom ett medd från mäklaren där han frågade om jag ville gå över 2.600.000. Jag fick en känsla att han egentligen sa: tänk till, vill du verkligen lägga så stor summa på den lägenheten. Så jag hoppade av där. Det är ganska stora summor som nån måste läggas på att renovera den. 

Fick då ett sms från mäklaren, han skulle ringa mig, som idag. Han hade andra bra projekt på gång. Om jag ville så kunde han ordna så att jag kunde få förhandsvisning på, dessa 😀 Tack, snälla, snälla mäklare för det!

Hälsotillstånd: Sådär. Feber ca 37,5. Hosta. Men mår förvånansvärt pigg ändå. 

Hämtade Ida som skulle sova här över natten. Tösen var alldeles galen, hon spexade och sjöng, och busade, hon fick mig att skrika av skratt. Det blev en sen kväll, vi låg och tittade i våra paddor, sen somnade hon till en lyssnarbok, så när hon somnat var jag tvungen att gå upp och stänga av.

När hon vaknar på morgonen så väcker hon inte mig, hon smyger ner och gör sin egen frukost, och så skickar hon ett sms till mig. -Majmoj, jag har gott ner

Gjorde oss iordning för att åka till onkologen, eftersom jag bara skulle till sköterskan kunde hon följa med. Jag fick en kopp att spotta i för att kolla om jag har bakterier där hostan håller till, sen skrev hon en not för att påminna Andreas om mitt sår som jag har på tungan. Ett sår som jag nu har haft sedan i mars. Det vägrar att läka. Andreas pratade om att ev ta bort en bit från såret på tungan och skicka iväg på kontroll. Det där såret gör mig faktiskt lite nervös.  😓

Efter sjukhuset åkte vi ner på stan och gick på museum, och en avdelning  påminde om TomTits, vi blev kvar ett par timmar. Tog oss en timme i lekparken hemma i Strängnäs, innan återlämning av Prinsessa. En underbar dag med vansinnigt mycket skratt. 😍 ❤️

Ida frågade mig om modeller, barnmodeller alltså, tjänade dom pengar när dom visade kläder i tidningar och kataloger. Ett barn på Lovis dagis gör tydligen det. Svar ja, dom får pengar för sitt jobb, men ingen aning hur mycket. 

-Ok, då ska jag bli modell, för du förstår mormor, jag behöver en lön. 😳😂 Jag har inga pengar. Jag svarade att du får väl förhandla om veckopeng. Du kanske kan göra något hemma för att tjäna en liten slant. Nej, ingen idé, dom har aldrig några pengar hemma. Hm. Jag ska fundera om det finns något jobb du kan göra hemma hos mig för att tjäna en peng. 🤑

Midsommarafton: 🤒 nja, sådär, lite feber, ont i munnen pga små djävla blåsor, hängig i allmänhet, ingen energi. Gråten ligger nära.

Körde till akuten i Eskilstuna och lämnade in mitt prov. Hoppade in på Ica Ekängen för att köpa prinskorvar som vi skulle ha med oss på kvällen, SLUT, men va faaaan. Kom ut med ett gäng meloner. Det räckte så, ringde ett kort samtal, sen grät jag hela vägen till Strängnäs, och DÄR fanns dom, prinskorvarna, alldeles rätt sort också. För säkerhets skull så grät jag hela vägen hem, så att jag gjorde av med alla tårar innan kvällen. 😭 Göran undrade vad det var frågan om, jag berättade, han förstod. Sen fick det vara nog!

Kvällen var som vanligt supertrevlig, det var en light version i år. Passade perfekt. Den enda leken jag inte var med på var brännboll. DET skulle inte mina blåsor på fötterna uppskattat 👿

Midsommardagen, idag: Har denna natt svettats kopiösa mängder, vi pratar inte fukt, vi pratar hinkvis. Undrar om jag har haft feber inatt möjligen? Sov till klockan 13.30, då väckte Göran mig. Återigen fest ikväll, men tyvärr inte för mig. Jag tycker Göran kan åka, jag har inga problem med att vara själv ett antal timmar. Men nej ✋ han blir hemma. Är det lika illa i morgon blir det troligen ett samtal till vårdcentralen. Det kan ju vara så att jag drar på en halsfluss? 

Nu vill jag bara bli frisk. Ja alltså inte frisk, som i frisk, för det kommer inte hända (klart jag vill, men jag är realist)  Men frisk som andra är när dom är friska!

Dag 854. Sover, sover och sover

För det första har jag blandat och gett vad gäller dagarna. Idag är Dag 854!

Fick en släng av magbasselusk när vi kom hem. Trodde jag ivarjefall. Mådde pyton på måndagen. Dagen efter var jag ok igen. Resten av veckan var sådär, går inte att förklara. 

På torsdagen åkte jag med Ida och köpte en avslutningsklänning. Vit. Hon var så vacker. Då frågade hon, mormor hur gör man för att bli smal? Varför undrar du det. Jo för idag var det en kille som sa till henne att hon är tjock. Då är det som att någon tar mitt hjärta i handen och pressar ihop och sen kastar i stengolvet. Det gör så ont, så ont 😭 Tack gode Gud för att det barnet är starkt, hon tycker om sig själv och det är huvudsaken. Hon hade blivit ledsen, men inte så att tårarna rann, utan bara så att läpparna skakade. Fan ta dessa elaka ungar. Jag skulle önska mig 5 minuter ensam med var och ett av dessa barn som är så elaka. 😡

Fredag morgon ringde klockan 6, jag skulle på skolavslutning. Sa till Göran att nu vet jag hur du känner dig när du vaknar på morgonen efter en sen festkväll. Men det var nog inte bara det att jag var trött, jag var dessutom sjuk, men det fattade jag inte. Stod och tittade på när barnen sjöng, jag hade sagt till Ida att när jag tar på mig solglasögonen då tycker jag ni sjunger så fint så tårarna kommer, med solglasögon syns inte det. Hon log när hon såg mig med solglasögon 😂 Avslutning i klassrummet, fröken slutar, och en ny dyker upp nästa termin. Så synd. Jessika var helt fantastisk, det var en fröjd att vara med på hennes lektion. Hon jobbade stenhårt med att man INTE skriker rätt ut, att man pratar med små bokstäver, sitter still osv. Sen tog vi en medhavd fika på filten. 

Jag fick med mig Ida och en kompis till henne hem. Men jag kände mig konstigare och konstigare. Satt vid köksbordet med paddan, men jag bara höll på att somna hela tiden och mådde fruktansvärt illa. Helst ville jag bara lägga mig på golvet och sova. Kräktes. Gick och sa till tjejerna att vi måste åka till stan NU. Jag är sjuk och måste skjutsa hem er! Jag tänkte aldrig så långt att det hade varit bättre om någon hämtat dom. 

Väl hemma igen kröp jag ner i sängen och sov till kl 22, då väckte Göran mig för att kolla hur jag egentligen mådde. Han hade tittat till mig tidigare och pratat med mig. Somnade omedelbart om till 11 dagen efter. Vaken en stund, för att snart igen somna om. På kvällen gick jag upp en sväng, åt en kokt korv. Avvaktade. Det gick bra. Gick och la mig och somnade. 

I morse vaknade jag 8, gick upp och gjorde kaffe och tog med upp i sängen till oss. Sen somnade jag om igen 😳.

Jag vet inte OM det kan vara så att jag har tagit dubbel dos med medicin i fredags morse? Jag vet inte om att jag har gjort det, men jag saknar en omgång piller. Skulle det vara så illa ska jag nog vara glad att jag bara har sovit bort giftet och dom andra tabletterna. Jag är fortfarande fruktansvärt trött, har absolut ingen lust att äta någonting, eller göra något. Vill bara sova 😴💤 och sova. 

Typiskt, just den dagen som jag mådde bra, i tisdags, då ringde Marie från onkologen för att höra hur jag mådde och hur resan hade gått. Bra, svarade jag på alla frågor, bra var ju det rätta svaret, just den dagen. 

Fick ett mail igår från cancerrehabfonden. Dom har fått ett återbud på en av rehabiliteringsveckorna och undrade om jag hade möjlighet att ta den platsen? Frötuna gård. Låter underbart. Men just den veckan är för kvinnor med bröstcancer och där passar jag ju inte in. Jag påminde dom om det så nu får vi se om jag får åka dit ivarjefall fall. Jag vill gärna 👍 

Dag 636. Borta bra

Återigen hemma efter en ljuvlig vecka med mina familjer. Toppenvecka, toppenväder, toppengrader i havet så till och med jag har badat flera gånger. Annars har jag gått i burka. Typ.  

 

Jag fick vara med om en incident som aktiverade min arga sida. Innan vi åkte ner så ringde maken till vårdcentralen ang en röd fläck på smalbenet. Nejdå, sa sköterskan, du behöver inre ens komma hit, det där är inte borrelia. Efter en dag i paradiset satt där en riktig borrelia ring på makens ben. Den ljusa ringen syns inte så bra på kort. Jaha.

Jag ringde ving för att fråga om vi skulle till läkare på hotellet, om sådan fanns eller till sjukhus. Dom sa åt mig att ringa SOS. Det gjorde jag, det skulle jag inte ha gjort. Fick prata med Linda som hade en dålig dag eller möjligen ett dåligt liv. Mycket otrevlig var hon i varje fall. DET tycker inte jag om! Hon började med att tala om att Göran inte har någon försäkring??? Då kunde jag inte låta bli att skratta. Linda, vi har till och med utökad reseförsäkring. Hon kunde hur som helst inte finna någonstans att Göran hade försäkring, hon fortsatte med att ställa diverse frågor i en kvart, hon frågade om vi sökt för detta hemma. Ja! Och fått svaret att det inte var borrelia. Då säger hon till mig att räkna inte med att få någon ersättning från försäkringsbolaget eftersom ni åkte ner och visste om att din man hade borrelia??? Vänta nu! Nu tar vi detta igen. Jag upprepar, lyssna nu! Otrevliga Linda svarar samma sak igen till mig. Ni åkte ner fast ni visste att han hade borrelia. 

Ok, Otrevliga Linda har uppenbarligen väldigt svårt att förstå. Linda, vi åkte ner när vi fått beskedet att han INTE har borrelia. INTE har! Jaja, jag läser bara upp vad som står i avtalet, där står så. Det gick inte att prata med människan. 

Jag sa då till Otrevliga Linda att jag vet inte vad du kan om borrelia, men jag kan en del, jag vet att det är en farlig sjukdom, vilket innebär att min man måste ha pencilin NU! Så nu vill jag veta om vi ska kalla in läkaren till hotellet eller om vi ska åka till sjukhus? Hon skulle prata med deras läkare och återkomma till mig. 

Under tiden gick vi och pratade med hotellet och det bestämdes att vi skulle till läkaren direkt på morgonen. Otrevliga Linda ringde och sa att Göran behöver penicillin. Hahaha, nehe. Jag frågade då O Linda vem hon egentligen arbetar för. Försäkringsbolagen, kunderna eller att vara mittemellan för att hjälpa? Hon blev väldigt tyst, då frågade jag om jag kunde få hennes namn att skriva ner, det kunde vara bra att ha. Jag upplyste om att jag önskade att jag hade ringt mitt försäkringsbolag direkt istället, och att jag skulle kontakta dom direkt det blev morgon.  Tack för hjälpen Linda!  >:o 

På morgonen ringde jag vårat försäkringsbolag, jodå, vi har till och med utökad reseförsäkring. Se till att komma iväg till läkare NU med en gång och få penicillin. Jättetrevlig tjej. Jag talade om hur otrevliga SOS varit. Det bör försäkringsbolaget veta, jag antar att dom betalar fina summor för deras jobb. 

Göran gick till doktorn, som var lite osäker, borrelia fanns inte där, han bläddrade lite i en bok, skrev ner på en lapp. Klart. 85 euro. Till apotek och hämtade ut medicinen.

Då kommer ett sms från O Linda. Du behöver inte kontakta ditt försäkringsbolag, det gör jag. Jag svarade att det behövde hon inte, jag hade redan pratat med dom, allt var klart och min make hade fått sin medicin. Hon svarade att hon ville ha in mail med foto på kvitto. Jag mailade in kvitto, läkarens intyg, receptet, bild på medicinen, bild på Görans ben, bild på vårat försäkringsbricka med försäkringsnummer, tänkte skicka med en selfie, men hejdade mig  :-D 

Jag har mått bra mest hela tiden. Det var bara en middag som jag var så skakig så jag inte kunde äta, fick liksom inte gaffeln till munnen. Då öppnas dammluckan och tårarna sprutar. Hade sonen bredvid mig som höll om mig, fick mig att dra djupa andetag och bara slappna av. Tack gode Gud för mina ungar <3 

Ida vill INTE vara med på kort. Dessutom ska dom vara i skuggan mitt på dagen. Då kryper man under skynket och spelar på ipaden  :-\ 

Borta bra, men hemma bäst är vi fler som tycker  <3