Även om det inte verkar så. 

Jag går runt mellan kartonger och febertoppar. 

Packar en dag sover bort feber nästa. 

Glömde bort att ta mina prover igår, tog dom idag istället. Livet är bra trots stresspåslag 100%. 

Huset är sålt, till en fantastisk 3 barnsfamilj. Det gör mig så lycklig, att bästa stället på jorden inte blir en ”sommarstuga” utan ett hus fullt med liv och glädje. En familj som dessutom uppskattar det gamla, gården är ju faktiskt från 1600-talet och så vacker att man kan bli religiös. 

Från och med om några dagar så kommer mitt bästa ställe på jorden att bli ett så otroligt fint hus som maken har gjort själv, ända från första strecket på ritningen. Tänk att få flytta in där 🙏  Jag har förlikat mig med att lämna Prästgården för Marielund och det känns nu bra ❤️

Mitt uppe i detta blir min skugga, min finaste vän, min livvakt, min älskade Dino svårt sjuk. Under en längre tid har han blivit tröttare och tröttare. Det ser ut som att han kissar Bregott, fläcken torkar aldrig. Fredagen för 2 veckor sedan var han så hängig, orkade inte gå från köket till vardagsrummet. Stod inte utanför toaletten och väntade på mig. Då förstod jag att läget var akut. Besöket hos bästa veterinären Tina var INTE positivt. Proverna var usla. 

Tidigt morgonen efter blev det akutresa till Strömsholm. Diagnos: inflammerad bukspottkörtel, läge akut och osäkert. Han blev inlagd. Morgonen efter ringer veterinären från Strömsholm och säger att dom är osäkra på om dom klarar honom. Mitt hjärta brast 💔 

Jag tog med honom hem på måndagskvällen, då var han ett skakande vrak. Jag slutade med att ge honom morfin, bara det gjorde honom så mycket lugnare och bättre. Morfinen gjorde honom bara sämre. Sakta men säkert började han hämta sig. 

Jag har setat på golvet och lockat honom med kokt torsk och vatten. Tillslut började han så smått äta och dricka lite. 

Från och med nu får han aldrig äta minsta lilla hundgodisbit, inte en liten bit av en bulle/kaka, inte ens en liten ostbåge. Risken är då att han försvinner till hundhimlen 😭. 

Hur jag mår, det vet jag inte. Får inte känna efter förrän flyttlasset gått på fredag, då kommer flyttfirman hit. 

I morgon kommer syrran och Thomas hit igen och hjälper oss, tack gode gud för syrran ❤️ 

Som om att vi inte har nog redan så går en tromb rätt över gården och bröt av stora grenar. Den största hamnade över taket på ett av uthusen.

Ville bara med ett litet inlägg visa att jag oftast står på benen, mår rätt ok och kommer med ett längre inlägg när vi är på plats i nya huset ❤️