Har mått otroligt bra senaste dagarna. Varit lycklig. Njutit av livet. Sonen har dessutom bott hemma eftersom han håller på med superintensivutbildning i körkort. Han åker bara hem på helgen för att jobba på krogen. 

I onsdags var vi till Eskilstuna, han skulle skriva teorin. Jag hoppade in på jobbet och hälsade på. Även ett besök på jobbet förhöjer lyckonivån i kroppen. 

Sedan gick jag ner på stan en stund. Nicke ringde och frågade var jag var, jag vågade inte fråga hur det gått. Mötte honom på gågatan där han kommer gåendes med tummarna upp i vädret. Då kunde jag släppa taget om min tumme som jag hållit i handen, bara för att hålla tummen för hans skull. Han hade fixat teorin. :-D 

Skärtorsdag, skjutsar in Nicke som nu ska köra upp. Lugn och harmonisk sitter han bredvid mig, endast ett litet pirr i magen. Jag åkte hem under tiden och väntade. Glömde hålla tummen, så hade han missat uppkörningen hade det varit mitt fel ;-) Han missade INTE, inte en endaste anmärkning. Satans imponerande. Han har inte ens övningskört sedan har var 16 år, nu är "knodden" 26. Men på 2 1/2 vecka fixar han kortet. 

Han skulle nu hem till Stockholm för en jobbnatt. Jag VET att det enda man vill när man just klarat körkortet är att köra, och köra. Så han fick köra till Södertälje och ta pendeln därifrån. Jag släppte av en glad och överlycklig son. Hoppade in i bilen för att åka hem igen.

Ringde ett samtal som dränerade mig fullkomligt. Jag blev helt tom. Inergibehållaren slog i botten. Lika glad jag var innan, lika ledsen var jag efter samtalet. Jag måste lära mig att inte låta mig slås ner, jag måste lära mig att säga ifrån. Jag måste lära mig att inte låta påverkas av en annan människas negativa attityd. Jag vill att mitt liv ska gå i ljusa färger, inte svarta. Jag vill njuta av mitt liv, jag vill tänka positivt. Det är inte alltid så lätt med det bagaget jag har i ryggsäcken. Men jag måste. Annars kan jag lika gärna lägga mig och dra täcket över huvudet och bara invänta. Men se det gör jag inte! Det vägrar jag! Inte en chans! Därför tänker jag från och med nu inte låta någon slå undan benen för mig! Basta! 8-) 

Nu kan Nicke börja koncentrera sig på ALLT ANNAT, som att packa ner lägenheten, sälja/ge bort alla prylar. Fixa visa, köpa biljett, nytt pass mm, mm. 

Igår kväll var vi hos våra supergrannar T&T. Ena T hade en kompis som packar ner lägenheter, kastar det som ska, spar det som ska, och kör hem lasset till oss, och dessutom städar lägenheten. Den tjänsten låter väldigt frestande att använda sig av. Jag vet inte om jag orkar städa ur en lägenhet längre, även om jag har hjälp, och även om den är ganska liten.

Nu till rubriken! Nu har jag mått så bra en längre tid. Men i morse vaknade jag kl 11, med en hals som var alldeles för trång, och en riktigt elak huvudvärk. Jag kände igår kväll att det var något, men trodde att det berodde på allergi mot deras hund, eftersom jag brukar reagera så. 

Jag får INTE bli sjuk  >:o får helt enkelt inte. För i morgon har vi vår årliga familjepåskfesten här. 20 personer dyker upp på eftermiddagen då vi börjar med lekar, för att sedan laga mat tillsammans. Alltså, jag får inte bli sjuk! Men OM jag nu skulle bli det. Mot all förmodan. Så vet jag att jag kan gå och lägga mig. Eftersom läget nu är som det är.

3 år i rad har jag och Ida vunnit påskägget på coop i Strängnäs. Helt otroligt =-O Men jag har helt enkelt gissat mest rätt. I går ringde telefonen, - hej, jag ringer från coop, och jag vill bara berätta att Ida Alriksson har vunnit en resväska som ni kan komma och hämta i receptionen. Elin nästan ramlade ihop av skratt, -ni är banne mig helt otroliga! 

Jag sitter och funderar. När jag blir tömd på all glädje, och på mitt fantastiska goda humör. Då kanske min kropp reagerar med att bli sjuk?

Idag ska bli en bra dag också, gårdagen var ju egentligen helt underbar. Den började bra, och den slutade så bra.