Har så fruktansvärt ont i magen sedan 1 vecka tillbaka att jag får gå dubbelvikt om jag inte stoppar i mig smärtstillande tabletter. Så den här veckan har jag tillbringat stor del av min tid i min fåtölj. Har fått tag på en massa sötvattenspärlor i olika färger som jag gör armband av. Dessutom har jag börjat titta på den turkiska serien Förväxlingen och har fullkomligt fastnat. Den är på 100 avsnitt så jag har lite att göra. 

Jag har inte ringt doktorn om min mage, jag tänker att är det något elakt som växer därinne så syns det på röntgenbilder och jag ska träffa Andreas nästa vecka. Men jag väntar på kallelse från röntgen igen eftersom jag har fått en knöl på insidan av knät, när jag var hos min sköterska i måndags och hämtade mina piller så visade jag henne den, hon gick och hämtade min andra doktor, som kliade sig i huvudet och ville ha en röntgen på knät, ingen vanlig utan en CT. Röntgenbilder ska vara klar tills Andreas kommer, för att han ska hinna titta på den, så det brinner i knutarna för att ge mig en tid. Är nog tvungen att ringa idag. Som vanligt när jag gör min stora röntgen så stoppar jag mina lyckosmycken och stenar som jag fått av barnen i strumpan. Jag har en övertro på dom 😇

Dessutom har jag haft kontakt med som jag säger GävleMaria. En helt fantastisk tjej som jag träffade när jag fick malign melanom första gången. Hon var ihopsydd från topp till tå, hade en riktigt elak sorts cancer, och hade en underbar attityd. Vi var då på en cancerresa till Järvsö, som Malin Berghagen hade för oss. Maria och jag har fortfarande kontakt, vi har inte träffats sedan dess, men det är konstigt med en del människor, det känns som man känt dom hela livet och kan öppna sig fullkomligt. Jag är oerhört glad att hon finns i mitt liv, hon är grym på att peppa 😍

I fredags satt jag i fåtöljen mer eller mindre hela dagen, ihopvikt. När kvällen kom ringde Prinsessan Ida och frågar om hon fick komma och sova hos oss. Självklart! Men jag bör inte köra bil eftersom jag tagit smärtstillande. Göran åkte direkt från jobbet in till stan för att hämta henne. Han vet hur mycket det betyder för mig att ha henne här. Till middag lärde Ida mig att baka pizzabullar. Gott!

På natten vaknade jag av att magen krampade, satan så ont. Var tvungen att smyga upp och ta en tablett. 

På eftermiddagen rasade hela, härliga familjen in. Mor och far, syrran med familj och svågern med Lilla Prinsessan. Elin är borta och tar ledigt som mamma för ett dygn. Det behöver hon.

Det var full rulle i ett dygn, jag kan gå undan, och det gör jag. När alla åkte hem dagen efter så stanna Ida kvar hos oss. Vi satt och pärlande hela eftermiddagen och tittade på film på våra paddor och njöt av livet. 

Sonen ringde på eftermiddagen och pratade länge. Det var en evighet sedan jag träffade honom nu, men vi pratar ofta i luren. Han mår gott och trivs med livet. Jobbar 8-17, det är han inte van med. Han har jobbat som bartender på krogen i flera år då arbetstiden istället är 19-05. Har är klar med den biten. Aldrig mer krogen! 

Ringde till röntgen för att kolla om jag blivit inskriven på någon tid. Pratade med en mycket trevlig sköterska, bäst att skriva ut det, eftersom jag skriver ut när jag stöter på dom griniga. 🤔 Jodå, jag har fått en tid den 22/11. Alltså samma dag som jag ska till Andreas, vilket betyder att bilderna inte är klara till dess. ☹️ Ingenting att hänga läpp för, det blir en extra resa bara.

Göran ❤️ hade ju en överraskning till mig den här veckan, men är tvungen att skjuta på den. Så nu får jag hålla mig ett par veckor innan jag får veta vad vi ska iväg på. Nej, jag är inte så nyfiken att jag letar bland hans mail el papper för att försöka lista ut vad han har på G. Jag älskar ju överaskningar!