Efter att ha varit hos Andreas, har fått det bästa besked som i mitt fall går att få, är fullkomligt överlycklig. Då, efter ett par dagar kommer alltid ett bakslag.

Ett getingbo intar mitt huvud, och det surrar så jag blir galen. Alla möjliga och omöjliga tankar dyker upp. Härom natten gick jag runt till kl 03 och diskuterade med mig själv, däremellan så grät jag. 

Jag vet inte varför det blir så. Mitt liv känns så oerhört tråkigt nu för tiden, jag känner mig så oerhört tråkig. Det är så ofta som -jag orkar inte -jag har feber - jag har ont osv. För det mesta rycker jag upp mig och följer med på allt som händer även om jag inte mår bra, men emellanåt så går det bara inte. 

Ida sa igår att du mormor har ju nästan alltid feber, men, du kommer ivarjefall, du hämtar varje torsdag även när du har feber. Det tycker jag är bra. Mormor, jag tycker du är jätteduktig!

 ❤️ Min älskade Prinsessa ❤️

I söndags blev jag rädd. Jag började undra om jag fanns, eller om jag bara trodde att jag gjorde det. Vi var till domkyrkan på årets ljusspel. Vackert, men aningen tråkigt för en 9 åring, ändå ska hon med, jag tror det här var 5e gången. 

Jag stod i toakön när en kvinna, en god vän och granne, stannar och bara tittar på mig som om att jag hade återuppstått, hallå! Till slut fick jag säga - men X känner du inte igen mig? Jo, men ........... Äsch, det var nog bara att vi ses på fel ställe. Fick en obehaglig känsla som jag inte kunde släppa. 

Vi smet iväg innan det var slut, då hade Ida fått nog. Jag hoppade in i min bil och tjejerna i deras. Då ser jag att Ida sitter och storgråter i bilen. Så jag ringde och frågade vad som hänt, varför hon grät? -jag blev så rädd mormor, du bara försvann, du bara gick upp i ett moln och så var du borta. 

Jag blev iskall. Vad är det som händer? Jag lovade att jag finns, jag ska inte försvinna, och lovade att ringa henne dagen efter så hon hörde att jag fortfarande var på riktigt. 

Riktigt obehagligt. När jag kom hem bad jag Göran att sätta upp flaggan igen. Den har varit nere på lagning och sen inte kommit upp igen. Jag vet att vi tidigare fått klagomål när flaggan varit nedtagen, folk här ute har då undrat om det varit något fel med mig, om jag varit dålig eller något ännu värre. 

Igår hämtade jag Ida, jag lovade det när hon var så ledsen i söndags. Samtidigt försökte jag ringa polisen på 11414. För det händer skumma saker hos Nicke. Någon lägger saker på trappen, första gången tänkte han inte så mycket, men när det hände flera gånger fick han en känsla av att någon håller koll på när han kommer och går. Igår kväll hade han pratat med granne, jodå, samma sak där. 

Köerna till polisen var mellan 50-60 minuter. Till slut fick man möjlighet att slå in telefonnumret så skulle dom ringa upp. Dom ringde tillslut, då var kl 21.30 på kvällen 😳 Hursomhelst helst så var det en mycket trevlig polis, han skulle skicka över ärendet till Årsta avdelningen, så skulle dom ta en sväng förbi den gatan emellanåt, både med polisbil samt med civilbil. Skönt. Håller på att titta ut ett larm för att sätta upp ett larm hos Nicke. 

Jag skrev ju ett mail till bostadsrättsföreningen om att dörren måste bytas. Det är 8 grader vid dörren, ett gammalt nyckelhål rätt igenom dörren där det blåser in luft. Mannen som svarade ansåg inte alls att det var anledning att byta dörr. Hålet i dörren kunde man tex tejpa över??? 😡 Den historien är inte klar än kan jag säga! 👿

 

2 gånger har vi tränat den här veckan, känns så bra. Får ingen träningsvärk längre så nu kan jag lägga på lite tyngre vikter 🤗 Snart så, bryter jag ner tjejerna i armbrytning. Än så länge bryter båda ner mig 😳