Dag 1239. Fruktansvärt hett 😅
Jag tror mitt liv har gått i stiltje. Ändå har jag gjort massor. Men mest av allt har min IdiPidi bott hos mig sedan skolan slutade. Fritids är inte att tänka på för hennes del. Inte en chans. Hon har blivit så stor att vissa dagar har hon varit själv hemma, dessa dagar då mamman slutar tidigt.
Hon skulle gå på fotbollsskola. Hon gick 2 dagar, sen fick det vara nog. Hennes kompisar spelar fotboll i vanliga fall, det gör inte Ida, så hon kände sig helt utanför. Dessutom var en av tjejerna taskig, vad förvånad jag blir 😡 Så hon fick inte vara med i gänget, troligen drog hon sig undan tills hon vägrade gå dit.
Jag mår bra! Lite feber då och då, men inget som klubbat mig. Vissa dagar har jag sovit bort, men det var kroppen som tvingat mig till det.
Nu blir det semester. Galet egentligen. Jag som är sjuk i malignt melanom, åker utomlands till sol och värme. Igen. Men det som gäller är solskyddsfaktor 50, lång klänning, och solhatt, dessutom sitter jag under parasoll. Min läkare tycker det är bra att vi reser. Enda gången jag blir utsatt av solen är när jag badar. Dessutom behöver även vi med diagnosen lagom dos av sol.
Håller nu på att fixa hemma för gästerna som flyttar in för att sköta djur och blommor.
Vi checkade in på hotell, natten innan resan för att få sova några timmar längre. Sen träffades hela gänget på 10 pers på Arlanda.
Hotellet är bra, 3 pooler att välja på, 100 meter till havet. Barnen tillbringar största tiden av dygnet i vatten. Nästa vecka kommer dom att fjälla.
Jag lider av värmen, men det hade troligen med att jag dragit med feber. Idag skulle vi båtresa utmed kusten. Men jag vaknade och mådde ett ord jag inte vill skriva. För en gång skull lyssnade jag på kroppen. Jag stannade hemma! Så det så! Satte upp Rör ej skylten, kröp ner i sängen och somnade om och sov 5 timmar till 😳
Sitter nu på ett café och tar en latte och tittar över havet och ser båten dom är på väg i.
När dom kom hem var dom inte helt nöjda med resan. Ingen säkerhet. Flytvästar? Dom skulle vara TUI människor endast, 60 personer. Stämde inte. Det var 4 busslast och närmare dubbelt så mycket folk. Dom skulle grilla kött eller fisk på stranden, av detta blev inget dom blev tilldelade en tallrik, med det ena eller andra. Det fanns inte mat så det räckte. Ingen som hels möjlighet att gömma sig i skugga, de platserna var redan upptagna och det fanns inte plats för flera. Dom var inte nöjda och ska prata med guiderna idag. Den resan gav inte vad den lovade!
Jag är så glad att jag stannade hemma, Elin sa att den resan hade inte varit något för mig.
Middagen blev inte heller som tänkt. Tjejerna beställde kebab, inkommer en tallrik med stora avlånga köttbullar av grovmalen kött. Inte gott 😨 Jag beställde in moussaka, som inte heller var god. Hursomhelst, dyrt blev det ivarjefall 🤑
Idag, lördag är ingen bra dag, Ida har fått inflammation i örat. Fått pencilin och doppa huvudet under vattnet förbud. Katastrof, eftersom det är där hon befinner sig mest hela tiden. Stackars krake.
Fortsättning följer...
Föregående inlägg: Dag 1221. Återuppstigen
Nästa inlägg: Dag 1245. Pencilin
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar