Första dagen på så länge att jag tappat räkningen som jag vaknar och är feberfri. Jag vet att jag tänkt lägga undan termometern, men tog fram den igen för att kolla kurvan nu när jag påbörjat behandlingen igen.  :-D Känns konstigt i hela kroppen. Kanske är min infektion som äntligen börjar ge upp när den märker att jag vägrar acceptera den. 

Idag kommer en schenken lastbil hem till mig med ett gäng kartonger med näringsdrycker. Har förstått att dessa drycker går som medicin, dom går inte att köpa i vanlig affär, det förstår man om man läser det finstilta, vilket Göran gjorde igår, när jag tänkte bjuda honom på 1. Intages på läkares inrådan.

Dom hjälper mig att känna mig skapligt pigg hela dagen om jag dricker ca 2 om dagen. JA jag vet och jag lovar Yvonne att det är bara ett komplement till maten. Men jag äter ivarjefall 1 ordentligt mål mat om dagen. Igår kväll gick vi förbi bästa grannarna Kicki och JanE som genast plockade fram ost och kex. Jag åt så jag gick nog upp 1 kg. 

På tal om mat. Det är nu 7 år sedan min son flyttade hemifrån. Har har sedan dess endast sovit hemma kanske 2 nätter på raken. Nu bor han hos oss i 4 månader. Anledningen är ju att han kastade sig hem från Australien när jag blev sjuk. Min fina unge. Fast egentligen kan man inte säga att han bor hos oss, han har inrett ett av våra små uthus på tomten. Har har alltså ett eget boende, fast hemma. Rörigt. Men vi lagar maten tillsammans. Anledningen till att han bor här är att hans lägenhet är uthyrd och han endast är tillfälligt hemma i Sverige, nu när han sett att livet är ganska ok med mig så drar han antagligen till Nepal i oktober, blir där resten av året, för att sen förmodligen dra tillbaka till Australien. Göran har fullt upp med jobb till honom, för det krävs en del pengar till bara flygbiljetterna. Kontentan, här bor han billigt, här finns ingenting att göra av med pengar på, och han har nära till jobbet. 

Det är en ganska häftig upplevelse att upptäcka vilken fantastiska kockar man har fött fram. Jag har lång erfarenhet, men både han och Elin har gått om mig med hästlängder. Att Elin är duktig vet jag, får ju smaka men att även Nicke var proffs hade jag ingen aning om.  Eftersom han är vegan är han dessutom väldigt noggrann med måltidernas sammansättning. Numera förbereder jag, sen tar han över och och kryddar på och lägger till saker som jag inte ens visste fanns. Jag är dessutom väldigt slarvig med att göra sallad. Slut med det, tur att vi odlar egen sallad för det är en strykande åtgång på allt nyttigt. Sen står det dessutom ett hel hög med påsar innehållande gudvetallt stående på bänken som blandas till som smoothies varje dag. 

Fick just nu samtal från min rara sköterska på onkologen, hon ringer ibland bara för att kolla läget. Jag har bara ett ord för personalen på onkologen. Dom är fantastiska!

Göran har en vän som ligger inlagd på infektion, jag tror han väntar på ny benmärg, hoppas dom hittar någon lämplig givare till honom snart. Göran ringde mig och frågade vad jag trodde om min infektion, ifall han skulle våga hälsa på honom. Jag tror att min infektion tillhör bara mig, har nu gått med den i 3 veckor och smittar inte. Men den som ev ska få besök får själv avgöra. 

Har nu druckit en hälso vanilj. Gott. Dax att göra ett ryck, ljuvligt väder. 

Tyvärr vågar jag inte träffa mina enegibomber, bland dom ingår min fina Elin, jag blir så lycklig av ett par timmar med henne. Vi skulle göra ett besök på Zinnia, det kanske vi kan få till ivarjefall. Har fruktansvärt dåligt samvete då Ida väntar på att jag ska hämta henne för en övernattning hos mormor. Kanske om några dagar.