I söndags vaknade jag upp med en sparkandes 7 åring i sängen :-D sover väl aldrig så gott som jag gör när Pidi sover hos mig. Vaknade upp med en vänsterhand som inte vill vara med, alltid lika spännande, att se vilken kroppsdel som inte fungerar när jag vaknar.

Men just nu sitter jag själv på verandan med en kopp kaffe och njuter och inväntar att kroppen ska börja vakna till. 

I lördags fyllde före detta svärfar 80 år så jag åkte dit med mina barn och grattade honom. Goa, fina Alf.

Jag var kvar en ytte pytte stund, är ju aningen infektionskänslig, så jag vill inte umgås med en massa okända bakterier. Lämnade barn, och barnbarn och åkte hem och inväntade dom.

På kvällen hade vi avskedsmiddag för Nicke. Tror vi var 14 till middag, knölade ihop oss i köket, gick bra. Vansinnigt trevligt, som alltid.

Kvällen avslutades med mys på min veranda med armbandstillverkning.  

Från och med nu tänker jag ändra min insamling. Tror jag. Kanske. Nu har barncancerfonden fått 7.350, och mitt mål var ju 2.000: så jag känner mig skapligt nöjd, och det är mer på väg in där. Dax för nya tankar. Tror jag ska plugga på hur det går till med mikrolån för kvinnor i Afrika, för att dom själva ska kunna starta upp egna företag. Låter spännande med hjälp till självhjälp. Har inte bestämt mig än.

Om jag bestämmer mig för det, så innebär det att dom som fr.o.m. nu köper armband får betala direkt till mig. Men jag fortsätter att upplysa om hur mycket jag får in och vad pengarna kommer att gå till. Som vanligt, INGET till egen ficka. 

Giriga personer typ  Charlotte Petri Gornitzka står mig fullkomligt upp i halsen. SKÄMS PÅ DIG HEMSKA MÄNNISKA, stjäla pengar ifrån fattiga barn. 

Nu går alltså både Rädda Barnen och Röda Korset fullkomligt bort ifrån min bidragslista. Det står frivilliga, fantastiska människor med bössa och samlar in pengar, på andra sidan står det giriga chefer och tömmer bössorna och stoppar pengarna i egna fickan. Självklart är det viktigare att hennes/westerbergs/ af Donners egna barn har senaste mobilen, kläderna och en stor pool, än att en liten krake som på bilden kanske kan få att mål mat just den dagen.  

I morgon måndag ska jag kasta mig i reseförsäkringsträsket. Nu när jag blev sjuk och Nicke avbröt sin resa, hjälptes vi här hemma åt att samla ihop till hans biljett hem. DÅ märkte jag vad lite hjälp man har av en reseförsäkring. En reseförsäkring som man dessutom tog utöver den man redan har i hemförsäkringen. Jag ska ringa, jag ska fråga, jag ska ifrågasätta. Hm, har inte hunnit med det än.

Måndagens besök på onkologen gick bra, har gått upp 1 kilo ;-). Hann inte svänga in till jobbet. Tyvärr. 

Annars är jag mest bara TRÖTT, TRÖTT, TRÖTT. Så när jag höll på att somna om, igen , i måndags, så kastade jag istället på mig kläderna och tog en promenad. Jag tror jag behöver mer motion. Göran tycker nog lika för han har fixat min cykel så jag kan ut och trampa. 

Om valet säger jag ingenting!

Nu börjar det dra ihop sig för sonens resa, jag försöker att inte tänka på det.  :'(

Det ger mig iochförsig ett mål att se fram emot. Att åka till Australien någon gång under 2015. JAG SKA!

Tack Elin, för att ni finns här hemma!