När jag vaknade igår slog jag upp AirFrance hemsida för att kolla flygavgångar. Sträckan Paris - Bombay inställd  >:o Helvete!

Skickade meddelande till sonen att han måste söka upp någon disk med AirFrance personal för att höra hur dom tänker lösa det. OM det överhuvudtaget finns någon personal eftersom dom strejkar. 

Sen satte jag mig och letade resor antingen från Paris-Bombay eller Paris-Katmandu. Riktigt, riktigt djäkla surt att behöva köpa 2 st resor för att ta sig till Katmandu. Han är ju liksom inte direkt överlusad med pengar. Pengarna han har jobbat in under sommaren ska han leva på året ut och sen ta sig till Australien på. 

Ärligt, jag mådde riktigt, riktigt uselt. Det finns ingenstans att ringa, ingen att fråga, absolut ingenting att göra. 

Vid 16 tiden kom ett kort medd. "Jag är placerad på flyg till Bombay inatt, allt löst sig".

Då släppte allt, och jag fick anledning att gråta, och gråta, Göran undrade vad som hänt nu då, men den här gången var det bara glädjetårar.  :'(

Nu borde han alltså sitta på flygplatsen i Bombay, och där blir han sittandes tills i morgon bitti, då flyget till Katmandu förhoppningsvis går. Finns väl bättre ställen att tillbringa 24 timmar på, men skit samma, han är åtminstone på plats, får väl spänna fast sig i alla väskor han har om han skulle råka somna. Indien och Bombay är han ju van med. 

Kvällen avslutades hemma hos min lilla familj där vi blev bjudna på middag och umgås med mina älskade energiknippen. Just vad jag behövde då! Lilltroll har sett hur mamma gör, och Lilltroll gör då givetvis likadant.  

Jag då, har inte haft tid att tänka på mig själv, på gott och ont. Men nu när jag känner efter mår jag som vanligt. Alltså ganska ok  :-)