Dag 316. Blivit bestulen under natten :-)
När jag efter 12 timmars sömn upptäckte jag att någon bestulit mig på ALL energi. Behållaren var tom, inte ens om man skakade burken så fanns någon energi kvar. Så har hela dagen fortsatt, ingen eller inget har lyckats med att fylla på den med en endaste liten flinga. Trött, så ända in i märgen trött. Stackars maken fick åka iväg själv nu för att inhandla mat mm till helgen. Jag sviker. Orkar inte lyfta häcken ur fåtöljen.
MEN (Anna, min like) inatt plingade det igen, medd från svärdottern Lara, då befann dom sig i Malaysia. Tack och lov har dom ivarjefall lyckats komma iväg. Känns mycket bra och lugnande. Nästa medd hoppas jag är från Australien, när dom kommit igenom alla kontroller :-)
Igår fick min man tokspel. Jag fick handgripligen stänga min egen mun. DÅ skulle han möblera om. DÅ. 2 dagar innan jul. Som om det inte fanns annat att göra dessa dagar. Han tömde alla skåp, vi har ett stort sådant med porslin tex, han tömde varenda skåp och låda han hittade, flyttade matsalsbordet och ca 15 stolar. Det såg ut som värre än en krigzoon hemma hos oss. NU? Jag gick därifrån och upplyste om att det får han göra helt på egen hand. Tror inte han tänkte på allt som tillkommer när man möblerar om. Tex tavlor och allt man upptäcker att man eg inte behöver ha. 
Så blev vi bjudna på middag hos grannarna. När jag höll på att slå ansiktet i tallriken av trötthet gick vi hem, inom 5 minuter sov jag.
När jag tillslut lyckades vakna i morse stod min kaffebricka i sängen. Med en lapp. På lappen stod att han nog tänkt om och väntar med ommöbleringen till efter jul. Han hade tänkt till under natten 
En mycket klok tanke. Så dagen har han tillbringat med att flytta tillbaka allt han flyttat runt. OMG ![:-\](https://static.bloggo.nu/i/s/s7_l.png ":-\"){kind=small}
Min egen tankeverksamhet fungerar tydligen lite sådär ikväll. Jag vräkte just i mig en halv chokladask som en granne kom med. Vilket innebär att jag måste vänta i 2 timmar innan jag får ta mina giftpiller. Om ca 2 timmar kommer maken hem med snabbmat åt oss. Som jag då alltså inte får äta eftersom jag tagit mina piller. Fan vad krångligt det blev.
Grannen som kom köpte 5 st armband. Jag har nu hoppat över till drygt 17.000 till barncancerfonden. Känner mig så nöjd.
Oro nr 1 är nu bättre efter besked från knoddarna.
Oro nr 2 kvarstår, det kanske är därför jag är helt tom idag. Iså fall fylls energin på i morgon när favoritdoktor Andreas ger mig goda besked 
För något annat kan inte vara möjligt 
3 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar
Föregående inlägg: Dag 315. Mera väntan än vanlig väntan
Nästa inlägg: Dag 317. Tomten har varit här redan :-)
Hahaha vad underbar du är, vilket gott skratt jag fick. Till slut. Det där med mamma och viss mängd oro, det kan du nog ha tusan så rätt i. Du får mig att skratta och ger så kloka förklaring. Dessutom får du mig att inse att jag även har supergoa grannar :-) Nu kryper jag ner och håller Jullans tass i handen. Du, det var värt chokladen ;-)
Kanon! - då värmer alltså chokladen - också. . . ;-) Natt natt
Pfeu! Underbart med livstecknet!!! Och - med knasig make som tog sitt förnuft till fånga :-). Samt väna grannar som kommer och bidrar till Cancerfonden och med choklad till dig. Och - grannar som bjuder på middag. Och - make som kommer hem med snabbmat som du förvisso då alltså inte kan äta för att du råkade sätta i dig en chokladask. Men tanken - är ju verkligen fin. . . Är inte konstigt att livet stulit din energi tycker jag. En mamma klarar bara av en viss mängd oro - med en viss mängd energi i behåll. Den gränsen är ju verkligen passerad för ett par orosmoment - sedan. . . Tuses lycka till i morgon hos din favoritdoktor! Må allt gift göra sin uppgift, stjärnor och solar lysa över dig - och katter och vackra drömmar - värma dig! Vänligen/Anna