Sanslöst. På en månad har jag lyckats köpa mig ett frikort. 11 månaders gratis sjukvård framför mig alltså. Kan faktiskt inte annat säga än att på det viset är Sverige fantastiskt. Likaså med medicin. Där har jag också lyckats komma upp till någon gräns som ger mig gratis medicin. Men å andra sidan har jag betalat skatt i 40 år. 

I måndags satte jag bilen på autopiloten och den körde mig till kuratorn på lasarettet. En alldeles underbar dam. 1 timme tillsammans med henne bara försvinner. Efteråt tog jag en sväng till Panduro. Igen. Man behöver inte inhandla många saker i den affären för att plånboken ska bli tunn. Då köpte jag ändå bara några få saker som jag missat när jag beställde via nätet för 1 vecka sedan. Den räkningen slutade på 1.300:- Morrrr. Jag får skylla mig själv, men det är ju så vansinnigt roligt med mina armband.

Eftermiddagen gick åt till att pyssla i trädgården. Vi har ett avtal. Om jag krattar och lägger ihop i högar så forslar Göran bort högarna. Jag hatar att gå 400 vändor med en skottkärra för att få bort dom. 

På tisdagen var den veckans lunch med X-svägerskan Ylva. Det är en höjdpunkt  :-D Innan jag åkte till stan så ringde jag till försäkringskassan, för 15e gången, jag behöver ett intyg därifrån, min handläggare tillbringar dagarna på möten och tjänsteresor. Tror jag. Hennes telefonsvarare säger så. Men egentligen vet jag inte ens om hon finns eftersom jag aldrig lyckats få tag på henne, jag har lämnat 3 st meddelanden där jag bett henne ringa mig. Det har inte hänt. Hon kanske bara är ett namn utan en människa bakom? Nåväl, hon var på möte, jag lämnade återigen ett meddelande och bad snällt att hon skulle ringa mig. När jag kom hem bestämde jag mig för att ringa en sista gång. Sen tänkte jag söka upp en chef och be att få en handläggare av kött och blod. DÅ ringde hon =-O jag blev chockad och ställd, det tog ett tag innan jag kom på vad det var jag skulle säga. Hon var trevlig, så jag behåller henne. 

Fortsatte dagen med att slöa och slappa i fåtöljen med armbandstillverkning och dagens Ring P1. Ja, jag vet att det är ett ålderstecken  :-[ 

Idag, onsdag skulle jag äntligen efter 5 veckors feber återigen få min massage. Kl 10.00 :-( Det innebar att jag måste åka kl 09. Hur skulle jag lyckas med det. Omänskligt. Jag ställde telefonen på väckning i 5 minuter med snooze 10 gånger. OCH så bad jag Göran att försöka ringa och väck mig kl 08. Jag lyckades! Det innebar 1 timmes taktil massage, 1 timme mellan dröm och verklighet. Obeskrivligt underbart!

När jag kom tillbaka blev det en snabb lunch med Xet, alltså barnen far. Jag berättade det jag vet om mig, och grät. Som vanligt. 

Så hade jag ett par timmar på mig innan min vattengymnastik. Åkte runt till lite affärer för att fördriva tiden. Åkte upp till Löt där jag satt i bilen och surfade i 45 minuter innan jag förstod att det uppenbarligen inte var någon vattengymnastik idag. Troligen påsklov. FAN.

Alltså hade jag slösat bort flera timmar. Hade kunnat vara hemma vid 14 tiden istället för 16.30. SUR :-( 

Kvällen slutade hos underbara kvinnan Susanna med en liten tjejfest. Vansinnigt god mat och härliga tjejer. Mycket skratt. Sånt gör så gott!

Nu ska jag krypa ner till mina snarkande sängkamrater som båda har tryckt ihop sig på min sida, jag får hålla ena armen i golvet för att inte ramla ur sängen.