Dag 440. Satt upp staket
Runt ångesthålet. Så att jag inte ska ramla ner så lätt. Har gått ganska bra.
Det var bara i lördags som jag gick för nära och staketet var tydligen för lågt där.
Vi håller på och bygger om i källaren, eller vi var väl att ljuga. Göran håller på. Jag hjälper till med lite målning. Det är terapi för mig. Jag älskar att måla Men under trappen står det alls sköns bråte. Vi bestämde att det skall upp i en av våra garderober. MEN för att få in det i garderoben så måste den först röjas. I den garderoben finns mina barns alla prylar från det vi flyttade hit tills nu. Så jag bestämde mig för att ta tag i saken och packa ner alla deras saker i plastbackar med lock (möss säkra lådor) för att sen ställas ut i en av våra bodar. Jag bestämde mig för att åka och handla en hel hög med backar, men då ramlade jag ner i hålet. Dödsstäda, tror jag det kallas. Mina barn ska inte behöva röja upp efter mig den dagen. Då ska allt vara klart och nerpackat. Då bröt jag ihop. Göran vägrade låta mig köra bil i det tillståndet så han åkte och handlade.
Backarna fick stå ett dygn men igår började jag packa ner. Det gick bra. När jag fick den skiten första gången så började jag redan då att packa. Jag packade ner mina gamla 70-80 talskläder för att spara till mina barnbarn. Jag vet ju själv hur otroligt kul det är att riva runt bland gamla sparade kläder. Skor, skor, skor. Skor har jag en uppsjö av. Har alltid varit galen i skor. Dom har jag också packat ner till tjejerna, och en vacker dag kanske Nicke får en tös som då också kan ha nytta av mina gamla kläder. Jag hade små fötter på den tiden, till Elins förtret, hon har aldrig haft någon nytta av dom. Tyvärr.
Ja, så nu ser det ut som ett slagfält på övervåningen. När jag är klar med barnen saker ska jag ta tag i mina kläder igen. Packa ner det jag aldrig använder och som kanske kan vara kul att spara.
Dessutom har Elin ställt in 5 säckar med barnkläder i garderoben. Vad göra? Om hon inte ska ha dessa kvar så kastar jag nog in allt i tvättmaskinen och ger till 12 korgar. 12 korgar är bra, dom har inga höga chefer som ska ha skyhöga löner och egna bilar som ska bekostas av pengar som folk tror går till fattiga, behövande. Jag pratar om Röda Korset.
Idag är det tisdag, jag är säker, tittade i almanackan. Alltså lunch med X svägerskan Ylva. Härligt!
Den här dagen har börjat bra annars, telefonen ringde nyss, jag får alltid lite panik då, tänk om det är från hemligt nummer, tänk om det då är dr Andreas som ringer och säger att jag behöver komma in NU.
Det var inget hemligt nr det var bästa chefen som ringde för att kolla läget.
1 kommentar | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar
Föregående inlägg: Dag 436. Jag ramlade.......
Nästa inlägg: Dag 448. Skräckslagen
Hur mår du Marie? Kram/Anna