Jag har gjort något som man inte får. Inte utan att prata med doktorn. Men jag var tvungen. Jag har själv ändrat på mina medicin intag. NU mår jag bra igen. Nu står jag på benen. Nu har jag fått tillbaka livslusten.

Göran och jag åkte och hämtade Elin och Ida för vidare färd till Yasuragi. Jag skakade som ett asplöv. Men jag bara skulle iväg. Jag hade lovat. Nästan inget hade stoppat mig. 

Vi checkade in och Ida drog iväg till sin sushi kurs. Jag gick och la mig en stund. Sen var det middag. Jag åt =-O och fick självklart ont i magen. Skrämde väl halvt ihjäl min mage som inte fattade vad som hände. Tjejerna satte sig efter middagen med fötterna i fisk SPA, Ida fnittrade, det kittlade ju i fötterna. Lite otålig blev hon, 20 minuter var i längsta laget för henne, med tanke på allt som väntade :-D  

Jag passade på att vila. Kände mig en aning lullig. Jodå, jag hade drygt 38 i feber. Struntade i febern och gick med tjejerna till badavdelningen. Äntligen var Ida framme vid höjdpunkten. Hon kunde sitta i timmar på sin lilla pall och tvätta sig med tvättlapp och hälla hinkvis med vatten över sig. 

Vid läggdags ringde jag Göran och bad honom att ha telefonen i närheten på natten. Ifall jag skulle få febertopp eller bli vrålsjuk, så att Elin kunde ringa honom då. Vaknade flera gånger under natten av att dottern kände på min panna, för att kolla av febern. Lustig vändning livet tar :-\ det har ju varit mitt jobb. Att känna av hennes panna.

Vaknade redan halv 5, feberfri :-)  tog mina piller och stängde av larmet på mobilen så jag skulle slippa väcka töserna.

Frukost, bad, shopping mm. Sen stod Göran utanför och väntade på oss. Det här dygnet hade gjort mig så gott, så vansinnigt gott. Jag hade skrattat, Ida är en pajas utan dess like, om hon inte sjunger högt och tydligt, ända från tårna så pratar hon, oavbrutet. Jag hade inte haft anledning till skratt senaste veckan, så det kändes ovant och så skönt. 

Köpte med en present till LillSessan som fick stanna hemma med pappa. Det var hon supernöjd med.

När jag kom hem skrev jag till onkologen och berättade om min egna ändring av medicinering :-[  Hoppas dom köper den. Annars vetetusan vad jag gör? 

På vägen hem lyckades hon fylla min " padda " med roliga bilder på sig själv :-*