Nix! Himlen får faktiskt vänta!

Som jag skrev så har jag ändrat min medicinering på eget bevåg. Plockade helt bort dom starka tabletterna som knockade mig fullkomligt. Efter det mådde jag bra. Riktigt bra   

I fredags skrev jag ett meddelande till onkologen via Mina sidor. Mina sidor är ett ställe på landstingets hemsida där man kan logga in via bank-id. Jag förklarade vad jag hade gjort och bad om att få tillbaka min gamla medicin, jag behövde ett nytt recept, eftersom jag bara hade tabletter för några dagar kvar av dom.

I måndags åkte jag och Göran iväg några dagar på semester. Mot Öregrund. Efter ett dygn fick vi för oss att ta Eckerölinjen till Åland. 

Problem. Jag hade inte fått något nytt recept än. Panik! Jag kunde inte åka till Åland utan min medicin. Ringde till sköterskan, en massa knapptryckningar som slutade med att jag skulle bli uppringd kl 11.

Vi tog en promenad och inväntade samtalet. Vi skulle vara tvungen att vara vid färjan kl 14. Kl 11.30 hade fortfarande ingen ringt   Då bad jag Göran ringa upp min mobil för att testa den. Upptaget. Den förbannade telefonen hade lagt av. Alltså kommer inte sköterskan fram. Ringde då igen, för att denna gång lämna Göran mobil nummer, men då skulle jag bli uppringd kl 15.30. Alltså skulle vi missa färjan.  

Satt och grubblade. Tog telefonen och ringde lasarettets växel. Förklarade läget och blev omgående kopplad till onkologen  Fick prata med en man, förklarade läget, och talade om att vi skulle med en färja så det var panik med mitt recept. Han skulle omgående söka upp Andreas och sedan återkomma till mig.

Då ringer min mobil? Tillfälligt i funktion? Det var sköterskan som skulle ringa upp mig 11. Hon hade vaknat under sängen denna morgon. Fy tusan vilken sur-kärring. Först gången jag stöter på en sådan på onkologen  jag försökte förklara om min mobil, men hon bara frästa av mig - vad är ditt ärende? Jag förklarade att jag redan pratat med en manlig sköterska -någon sådan har vi inte. Ehhhhh. Nehe. Om det är  xxxxx du menar så är han inte sköterska. Hoppla, det var tydligen känsligt. Nej, han kanske inte är sköterska, men han är trevlig och hjälpsam, mer än vad man kan säga om dig! Sa jag inte  Men eftersom han hjälpt dig så kan vi sluta detta ärende, förresten kan du inte inte beställa nytt recept den här vägen, utan du måste gå rätt väg! Grrrrrrrrrrrr. JA, men det har jag gjort! I fredags! Men tack för hjälpen. Sa jag! ARG. ARG.

Efter 20 minuter ringde den manlige sköterskan, som tydligen inte var sköterska, vilket är fullkomligt oviktigt för mig. Han hade fått tag på Andreas, som omgående skickade iväg recept till apoteket åt mig. Andreas hälsade också att det var helt ok att göra som jag gjort   Min egen medicinering fungerade bra! Huvudsaken att jag mådde bra!  

Hämtade mina piller. Kastade oss iväg mot Grisslehamn och färjan. Hann!

Åkte vidare till Mariehamn för att leta hotell. Fullt överallt  Tillslut hittade vi ett hotell en bit utanför staden. Checkade in. Låg sedan och kollade på "Allsång på Skansen". Allt är på svenska här? Ingen finska alls. Tv-program, vägskyltar, tidningar, ja, allt. Märkligt  

Nåja, vaknade upp med feber. Fan. Sitter i sängen och väntar på att jag ska få ner febern och må lite bättre. Så typiskt  

När Ida senast var hos mig grävde hon i mina backar med gamla kläder som jag packat ner för att ställa undan. Hon hittade då dessa underbara byxor som jag använde för 100 år sedan. Alltså i min ungdom. Jag älskade dessa byxor. Nu passar storleken igen, så dom åkte fram och på.