Mitt liv har gått i stiltje. Det händer ingenting speciellt. Jag mår som vanligt. Vissa dagar mer ont än andra dagar. Men i det stora hela är allt ok. (Peppar, peppar, tar mig för pannan).

Har varit lat. Inte bra. Har mest setat still och skapat armband. Egentligen borde jag ut och gå, och röra på mig istället. 

Jo förresten, en dag tog jag mig till Gusmossen och hälsade på min goa vän Cicci. Det fyllde på enegibägaren. 

Har haft mycket kontakt med sonen långtbortistan. Varje morgon jag vaknar och ser ett medd från sonen är en lyckodag :-* Tackochlov så har jag resten av mina lyckopiller på närmare håll :-D 

Imorgon är det dax att åka till onkologen för provtagning och påfyllning av giftpiller. Det finns en låst grupp på facebook, endast för oss med malignt melanom. Inte alla som har fått spridd. Där finns en tjej som går på samma behandling som jag gör, har ätit pillerna något längre än jag. Hon var orolig för hennes prover visade en förändring vilket tyvärr kan tyda på mer spridning. Alltså har behandlingen i så fall slutat fungera på henne nu.

Skillnaden mellan oss är att jag har ingen aning om vad mina provsvar säger. Jag är nöjd med svaret "proverna ser bra ut". Då blir jag fundersam. Borde jag kanske också fråga vad mina prover säger? Borde jag vara mer aktiv? Eller blir det bara så att jag då skulle gå och oroa mig om något prov gått upp eller ner? Kan inte bestämma mig. Får tänka på saken tills i morgon. 

Nästa gång jag ska träffa min Andreas är i slutet av aug. Sen går han på pappaledighet. Inte tycka om :-( Vet inte hur länge han blir borta? Tyvärr :'(