Dag 593. Rädd
I morse när jag vaknade var det blod på min kudde. Rusade in i badrummet för att spotta och titta i munnen, hela munnen full med blod. Herregud, jag blev skräckslagen. Rusade in till Göran som även han blev skapligt rädd av att titta in i min mun.
Efter att ha sköljt munnen ordentligt tittade jag med ficklampa och förstoringsspegel. Såg då ett ganska stort sår på insidan av kinden. Jag fattar inte, men jag måste ha bitit mig, riktigt rejält och inte ens märkt det i sömnen.
Den här helgen blev inte som tänkt. Förresten, kan börja med torsdagen. Hämtade min IdiPidi efter skolan. Vi åkte och köpte frukt, hon hade inte ätit mellis men ville inte ha annat än frukt. Sagt och gjort. Sen åkte vi till bowlingen, hon ville så gärna bowla. Sagt och gjort. Varför har vi inte gjort det tidigare? Det var ju vansinnigt roligt. Det barnet brås på sin far. Vinnarskalle, tävlingsmänniska. Hon har spelat bowling någongång tidigare, men spelade som ett proffs.
2 dagar senare hade jag träningsvärk i vänstra skinkan. Löjligt
Tösen hade inte tid med oss i fredags, alltid på fredagar sover hon här. Vi har mysfredag och en massa rutiner den kvällen. Nu kom hon inte Men vi då? Hon hade helt enkelt inte tid med oss. Dom hade så vansinnigt roligt hemma på gården alla ungar som bor där. Jag tror att det är bästa stället i hela Strängnäs att växa upp på. Så mycket barn, i alla åldrar. Vi fick helt enkelt klara oss utan henne. Inte helt lätt.
På lördagen skulle vi på 60 års kalas. Kvällen skulle börja med bowling Jag som fortfarande hade träningsvärk. Tyvärr blev födelsedagsbarnet sjuk och allt blev inställt. Ser man det positivt så har vi nu det kalaset att se fram emot igen
Jag har ivarjefall bestämt mig. Påbörjar jag ny behandling innan Mallis, då blir det ingen resa för mig. Biverkningarna som kan bli, dom ska jag i så fall se till att få när jag är på hemmaplan, inte något annat lands plan. Dom kanske inte ens har den medicinen där. Vilket innebär att dom har ingen aning om vad som kan hända och vad dom ska göra. Nej, just i det läget gäller "tack gode Gud för Sverige". Men återigen, det kommer inte att bli så. Skulle det ivarjefall mot all förmodan hända så har vi kattvakten den veckan.
Min son stannar i Sverige!
Det finns människor och det finns goda människor. Dom goda människorna är alla ens vänner som finns där i vått och torrt för en
Föregående inlägg: Dag 590. Nya knölar
Nästa inlägg: Dag 597. Går på reserven
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar